30 april - söndag

Tillbaka
En helvetesvecka
Vilken helvetesvecka det har varit! Jag har nog aldrig haft en värre vecka. Och än är det inte över...

I måndags fick vi ett besked som vi aldrig någonsin trodde oss få. Ett av barnen i familjen (inte Martina) konstaterades ha en svår sjukdom. Veckan har kantats av undersökningar och bara tre dagar efter första beskedet så var det dags för operation. Själv har jag glidit mellan förtvivlan, tårar, förhoppningar och små små ljusglimtar för varje litet ynka positivt besked vi fått. Nu väntar behandlingar och sjukhusvistelser det närmaste året och det är inte över på långa vägar.

Tur i oturen så har jag varit sjuk. Jag hade aldrig orkat vara på jobbet. Bara jag sticker ut huvudet ur dörren från mitt kontor så har jag 100 personer utanför som ser och hör allt. Samtidigt så när man går hemma så tänker man så mycket mer. Martina har varit hemma och varit magsjuk några dagar så då har ju tankarna skingrats någorlunda, samtidigt som hon har svårt att förstå varför mamma är så ledsen, och jag tror hon känner på sig att något är fel. Lite oroliga kvällar har det varit med stort mamma-behov vid nattningarna. Dessutom har hon smittat mig med magsjuka så nu har jag haft det några dagar också. Som om det inte räckte med den dunder-influensa jag råkat på. Ska det vara en helvetesvecka, så ska det...

Jag har inte ork till att vara social och trevlig, jag är glad för alla snälla Valborgs-hälsningar jag fått, men tyvärr så orkar jag inte surfa runt och vara hurtig i gästböckerna just nu. Så jag önskar alla mina besökare här och nu en TREVLIG VALBORG!