| Lite slö blir man allt på nyårsdagen efter en sen kväll, även om jag var nykter och chaufför. Ivanhoe är ett måste, men det är allt bra tur att jag sett den så ofta att jag kan den innan och utan. Först och främst så har jag ju en liten dotter som kommer springande med böcker "säsa bop" säger hon... Men det blir alltmer "bok" av det hela. Sedan kommer Wilma och ska gosa, men det fixar jag galant samtidigt som jag tittar på tv. Läsa bok går också relativt bra, man är väl kvinna! =) Det jag däremot inte är så bra på att göra samtidigt som jag tittar på tv är att sova... Ja, hmm, lite slummer några minuter här och där blev det allt. Men inga långa stunder, vaknade väl till av allt liv omkring mig =)
Ett bad fick Martina på förmiddagen. För en gångs skull tänkte jag att hon skulle få bada tills hon blev klar. Således hämtade jag en stol och tog mig en bok och satte mig vid badkaret. Kameran följde naturligtvis också med. Vem tror ni tröttnade först? Tröttnade och tröttnade, jag hade ju en bra bok, men jag var rädd att hon skulle börja frysa, efter en timma måste ju vattnet ha kallnat rejält. Hon ville först inte upp, men hon verkade i alla fall nöjd över att ha fått bada så länge. För första gången så lade hon sig på magen och simmade!

Martina är en riktig simmerska!
Mot kvällningen bestämde vi oss för att åka ut till Korslöt, ett fritidsområde med golfbana några kilometer utanför Köping, och gå runt lite där så Wilma kunde springa av sig i snön. Sagt och gjort, vi packade på oss en massa kläder som passade till 6 minusgrader och stuvade sedan in hela familjen i bilen. När vi nästan var framme säger Johan, "nej, det är hundar här", vi hade sett framför oss en lugn skön promenad i vår ensamhet. Jag tittar fram från baksätet, "men, det är ju mina föräldrar!". I mörkret ser de bara en bil komma och stanna bredvid dom, en dörr öppnas och en karl säger "vilka fula hundar ni har" och ni skulle ha sett deras min innan de såg att det bara var Johan som skämtade. De trodde att någon vilt främmande karl körde fram och sa sitt hjärtas mening. Wilma blev som tokig i bilen för att hennes kompisar stod där och Martina började genast ropa efter mormor och morfar, så vi fick gasa iväg till parkeringen. Sedan fick vi promenadsällskap. Mycket trevligt! Martina var jätteglad över att få vara med mormor, hon la sig gång på gång i snön och rullade och sedan mormor skulle lyfta upp henne, sedan var det bara morfar som gällde ett tag. Jag tog några bilder i mörkret. Wilma kröp som vanligt ihop när kameran åkte fram, så det behövdes några kort på henne för att få till detta kort... Husse och matte var tvungna att arrangera det lite. Wilma är så svårfotograferad! Pust! Och ändå blev inte kortet särskilt bra... Selma var redan insatt i bilen, hon ville inte gå mer, trots att man inte kan höra fyrverkerier härute. Hon är så vettskrämd från alla fyrverkerier att hon inte ens kissat sedan morgonkissningen och när vi åkte härifrån var klockan 19.00. Det här är en påfrestande tid för hela familjen runt stackars Selma.

Så här låg Martina under största delen av promenaden.

Wilmas reflexsele lyser ikapp med hennes ögon! Dags att trimma igen... Men kanske ska jag vänta tills kylan gett sig...?!

Milla tycker att det räcker med kyla nu.
Nyårsafton var trevlig, ett kompispar med två barn kom till oss. Det är annorlunda nyårsaftnar som gäller nu. Camilla och jag satt mesta delen av kvällen i Martinas rum och lekte med barnen. Sedan var det mat som gällde och sedan nattningar i över en timma. Martina somnade snabbt i våra sängar, men Hugo som lånat spjälsängen tillfälligt inställd i datarummet och Filip som lånat sängen i Martinas rum hade det lite svårare på bortaplan. Som vanligt så fick vi stressa på lite för att hinna med efterätten innan tolvslaget, sedan direkt från efterätten till att plocka fram och öppna champagnen. Tjoho!!! GOTT NYTT ÅR!!!
Vi hade så fullt upp med barn och mat så vi glömde helt bort att ta kort! Suck! De som var så söta!
Martina smet iväg mitt i leken och och öppnade skafferiet för att hitta lite "godis". Hon har blivit så förtjust i Kellogs All Bran Flakes. Jag trodde först att det var uppblött hundmat som hon hade i handen (dvs uppblött av hennes mun...) men det var ju All Bran. Jag gick till köket och ställde in kartongen i skafferiet igen. Hon var dit på nytt. Då tog jag ner en liten skål och hällde upp lite åt henne. Sedan ställde jag kartongen på diskbänken istället. Hon gick och lekte och bjöd Hugo och Filip på flingorna. Rätt som det var pep hon iväg igen, och jag tyckte jag hörde kartong-prassel... Mycket riktigt hon hade minsann hämtat en stol och klättrat upp. Där stod hon på stolen och var så duktig och fyllde på skålen igen. Nu var hon civiliserad ochfyllde i skål istället för att äta rätt ur kartongen. Man kan ju inte annat än skratta åt denna företagsamma lilla tjej. =)
GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!
|
|
|