Tävlingslydnad

Upplägget är att vi delar upp oss i två grupper, vi har två instruktörer, och vi brukar bli 4-5 ekipage i varje grupp. Sedan turas vi om att träna de moment som vi själva vill träna på. Man brukar hinna med 2-3 moment. De övriga i gruppen tittar på och vid behov kan diskussioner uppstå och varför det blev så eller varför man ska göra så. Men man lär sig alltigd av att titta på andra också. Framför allt tycker jag att det är nyttigt att se moment som komma skall, så att säga. Har man tur (den enes olycka den andres lycka...) så kan man snappa upp fällor man ska undvika att hamna i.

Kursen är pågående hela tiden för att vi tävlingsekipage ska kunna få hjälp. Så den är inte på något visst antal träffar, utan rinner på och vi betalar per gång, så kan man inte så är det bara att hoppa över.

15 augusti måndag

Kvällens hundar bestod av; en svart labrador, en irländsk röd setter och Wilma. Vi började med platsliggning, inga problem alla hundar låg och vi var två som gömde oss. Wilma och jag gick ut som sista ekipage och den här gången hade jag henne inte i bilen innan, utan vi stod bredvid och tittade på. När hunden innan oss skulle köra gick jag till en plan bredvid och värmde upp med lite apportering, inkallning med ställande m.m.

När det var vår tur att köra så valde jag att bli kommenderad genom hela lk2 för att se hur vi låg till. Fria följet gick sisådär, Wilma kan mycket bättre, men jag tror att jag lekte upp henne lite väl mycket innan plus att hon blev frestad av rutan, hon ville nog hellre apportera konerna, för det hade hon testat vid uppvärmning, inget som jag uppmuntrade, men hon fick ett glädejeryck och hämtade konen till matte...

Ställande under gång och läggande under gång tyckte Liselott var ok, men att Wilma kan bättre, och jag har väl koncentrerat mig nästan helt på andra moment sista tiden så de har nog fallit lite, men det är bara att plocka upp...

Apportering blev det lite tugg bakom min rygg, men vi kan nog få 7-8 i betyg på det. Jag har fått nya tips på hur jag ska lösa det... Hoppas att det fungerar bättre. När vi tar det korta sträckor tuggar hon inte, men så fort det blir fart så blir det också tugg. Och hon har så sådan otrolig glädje i apporteringen vilket jag är glad för.

Inkallning med ställande – första gången på flera månader som vi testade en hel inkallning, dvs springa – stanna – springa – ingång. Wilma såg lite förvånad ut över att det inte kom någon boll, men det var helt perfekt utfört. SÅ SKÖNT! att all vår träning har gett resultat!

Fjärrdirigeringen lika så – helt perfekt och de tyckte att hon hade en jämn takt genom hela momentet. Snyggt!

Hopp över hinder gick också bra. Hon går ut väldigt bra, sätter sig inte före mitt kommando och ett snyggt återhopp!!! De tyckte dock att, eftersom de vet att jag är noga så får jag mycket förbättringsförslag, jag skulle träna henne att sätta sig snabbare. Men jag har nog också kört mycket boll för att få ut henne, så jag tror att utebliven boll ger en viss tveksamhet.

Skönt att allt gick så bra, nu känner jag mig redo. Jag hade inte sagt innan att jag ville testa av henne för tävling men det var nästan det första de sa när jag var klar – nu måste ni ut och tävla! Så vi får väl se vad vi kan hitta på framöver...

26 september måndag

Igår var vi fyra ekipage ute på kursen. En golden, en irländska röd setter, en schäfer och så Wilma. Tåget var trasigt när jag skulle hem så jag fick vänta på ett senare tåg och kom således hem 40 minuter innan jag skulle åka... Pust! *sur* *stressad* :( Väl där tittade jag på de första två ekipagen som valde att bli kommenderade en hel kalss och jag funderade febrilt på "vad vill jag köra"/"vad behöver vi?"

Jag bestämde mig i alla fall för att börja med linförighet. Alltid bra att bli kommenderad. Hon tappade i helt om, men vi jobbade lite extra på det ett tag, sedan satt det. Jag ska kolla lite extra de närmaste dagarna om hon släpper det minsta, annars kan det bero på att hon börjat stressa upp så mycket i bilen. Har märkt av detta de senaste veckorna, det är frustration över klickerkursen där hon får sitta mycket i bilen och bara komma ut och träna två små korta pass på en hel kväll, där hon verkligen vill träna... Detta borde försvinna i och med att kursen slutar snart. I övrigt såg det bra ut.

Nästa moment fjärrdirigering. Alltså när man tror att ett moment är klart börjas det med en massa annat trams. Ewa, vår ena instruktör, sa att det är så, men jag är ovan med detta. Wilma har alltid gått rätt bra. Fjärren har setat bra. Senaste veckan började hon med att lägga sig själv efter att jag satt henne upp i första skiftet. Aaarrrggghhhh! Jaha, börja med att klicka vid sittandet efter första bytet. Först snabbt sedan dra ut på det mer och mer... Skönt, detta har vi koll på. Vad gjorde hon idag då!!!... Jo, nu satte hon sig själv efter andra skiftet (utgångsposition ligg-sitt-ligg)!!! Pust! Stön! Klicka det! Och jag tycker att jag varierar belöningen, men kanske att jag varierar på ett likartat sätt om ni förstår hur jag menar. Eller så är det dessa vanliga platåer som "alla" hamnar på... Men ok! Jag vet vad jag ska se upp med. Och det behövdes inte mycket för att skärpa till det hela. Annars ser det bra ut.

Apportering. Måste som vanligt påminna henne varje gång att vi inte tuggar, sedan kör vi. Gjorde först en med fart, när hon var på väg in kastade jag bollen bakåt, hon stack snabbt dit, men släppte inte apportbocken utan tittade på bollen och vände sedan tillbaka till mig med apporten för att få belöning! Duktig tjej apport = belöning = den släpper jag inte hur som helst! Och inget tugg! Sedan gjorde vi en regelrätt apportering. Fin fart ut och in och ett bra avlämnande! Super!

Avslutningsvis vår akilleshäl inkallning med ställande. Vi diskuterade vårt problem, vad hon tappat sedan i somras, vi diskuterade också en del vanliga fällor som jag INTE vill hamna i och kom fram till detta upplägg. Jag lämnar henne stående och går ifrån en bit och kallar på henne (i del-övningar så använder jag oftast alternativa kommandon – i detta fall ”kom då”), sedan ställer jag henne vid punkt X, där jag kommer att ha en kon. Sedan ska jag steg för steg öka avståndet mellan konen och mig, inte mellan Wilma och konen. Detta för att undvika att få dragning mot mig och att hunden vill stå nära inpå. Handtecken är det jag ska köra på och i övrigt är det bara att nöta.

Jag är mycket nöjd med kvällens träning. Det kändes bra och byttigt. Skönt att bli kommenderad på fria följet för en gångs skull, och skönt att ha en riktig plan på inkallningen, får se hur den passar oss. I övrigt kändes hon bra och pigg och gick väldigt fint. Nu är det två veckors träning till nästa kursdatum och träning träning som gäller!

15 augusti måndag

Även idag var vi bara jag och tjejen med schäfern. Det är nog fortfarande sommarvila för en del. Jag hade apportering och inkallning med ställande på min lista. Och naturligvis apportering med någon annans apportbock. Det fungerade utmärkt. Jag tror för Wilmas del att det gjorde tricket när vi testade Stefans apporter dagen efter KM. Å andra sidan så var det aldrig några problem eller tveksamheter då heller. Jag tror att hon under tävlingen kom underfund med detta, men det tog ett tag och några poäng ;) .

Inkallning med ställande gick sådär. Jag kände inte igen Wilma riktigt, så jag vet inte om det var någon nyck. Hursomhelst så kom vi överens om att jag ska plocka ut ställandet för att nöta i "lek". Det ska jag också göra med snabba lägganden inför inkallning med ställande och läggande. Så snabba sättande, snabba lägganden och snabba ställanden, lite grundövningar som alltid är bra att plocka upp, det är vad jag ska lägga tid på ett tag framöver.

16 juni torsdag

Sista träffen innan sommaruppehållet. Hettan har kommit så de flesta verkar ha valt bad istället för träning. Det var bara jag och Wilma och en tjej med en schäfer som kom. Det gjorde inte så mycket. Ganska skönt med få ekipage i värmen. Schäfern började.

När det var dags för min tur så valde jag att börja med apporteringen. Jag ville att de skulle titta på Wilmas rullande av apportbock i munnen=tugg, för att höra hur mycket avdrag det skulle ge. Jag har ju visserligen tänkt att träna bort det, men jag ville ändå veta. Jag har inte lärt mig hur mycket saker och ting är värda eller straffar sig poängmässigt.

Utgången är superfin, hon galopperar fint mot apporten och tar den direkt. Men nu strulade ingången, har tränat att ta emot apporten framför för att undvika tugget vid sidan och nu stannade hon där. Ewa tyckte att i och med att det strulade så syntes tuggandet mer. Hon tror att tuggandet kan dra av så mycket som 3-4 poäng, dvs ge betyg 6 eller 7. Det är ju inte acceptabelt i min värld.

Jag testade faktiskt på en gång att klicka apporten. Så svårt! Två gånger klickade jag precis när hon tuggade. Aaargghh! Inte lätt att vara hund när matte är så dum. Lättast gick det när hon tog upp den från backen, då kunde jag lätt klicka henne. Om jag gav henne den att ta i munnen, så var det direkt ett tugg. Körde några gånger från marken och sedan från handen, då gick det. Sedan gjorde vi en liten paus och talade om fortsättningen på denna träning. När jag sedan testade igen, så var jag tvungen att börja om från marken, annars tuggade hon. Så detta ska jag verkligen köra hårt med nu ett tag framöver. Perfekt övning när det nu är så varmt, att träna detta små stunder är ju inte så ansträngande som inkallning med ställande exemplevis :)

Efter apporteringen fortsatte jag med fjärrdirigering. Ewa stod bakom Wilma och viftade med armarna lite som störning. Först kollade Wilma vad som hände där bakom, sedan brydde hon sig inte. Belönade med boll efter första sättandet. Inget dk behövdes. Sedan utökade jag till sitt-ligg och körde det några gånger. Sedan fick det vara. Det var VÄLDIGT varmt, jag såg att Wilma flämtade hela tiden. Kul att min träning har lönat sig, men jag ska ändå fortsätta belöna första sättandet väldigt mycket.

Nästa moment var inkallning med ställande. Första var väl OK men inte helt bra. Ewa tyckte samma, att Wilma kan bättre. Men andra ställndet var betydligt bättre. Tredje likaså, stannar ganska omedelbart, boll som belöning. Avslutade sedan med en rak inkallning för fartens skull.

Sista momentet för dagen körde jag fria hoppet. Det var verkligen länge sedan eftersom jag inte har något hinder hemma. Började med att skicka henne över och kastade bollen. Och igen vilken usel matte - stackars hund - bollen landade snarare bakom än framför henne. Suck! Får skicka matte på kurs tror jag. Men sedan gick det bättre för matten. Testade också att sätta henne, lägga bollen bakom, gå till andra sidan hindret och kommendera hopp. Där skulle hon göra en ingång och sätta sig, sedan kommenderar jag hopp igen, till belöningsbollen. Detta är ju en bra variant att använda. Allt för att få så stor variation som möjligt i träningen. Första gången jag testade detta, så undrade nog Wilma lite vad som var på gång. "Ska jag hoppa och bollen ligger bakom?" Hon såg funderande ut i någon sekund och hoppade sedan.

Jag var i alla fall supernöjd med hennes presterande i värmen. Det var bra mycket varmare ikväll än i går kväll under tävlingen, så fast de klagade på värmen igår hade de ändå tur. Wilma som brukar galoppera efter belöningsbollen, travade för det mesta pga värmen, så visst tog den på henne. Men det känns skönt att veta att allt går åt rätt håll, det är bara att köra vidare nu.