AKADEMISKT    SKITSNACK

Författaren, Henrik Höjer, redaktör för FORSKNING OCH FRAMSTEG säger sig dagligen stöta på det akademiska skitsnacket. Han betecknar detta snack som ”ett språk som föds av osäkerhet och som göds av en önskan om grupptillhörighet och av en ängslig trendkänslighet.”

Höjer ger en del exempel:

”På så sätt måste den processuella förståelse av genus som Butler ger uttryck för alltid sättas i relation till tanken om det diskursivt reglerade genusbegriplighetens inverkan på subjektivitet och aktörskap.”

”Nu får detta inte tolkas som att köprummet fylls av rika mellanmänskliga möten. De möten som uppstår är ofta korta och fragmentariska: en nick, en blick, ett ansiktsuttryck. De behöver inte heller alls innebära gemenskap eller positiv identifikation. Vissa möten leder till kontakt och dialogiskt utbyte, andra snarare till förkastande konfrontation som föder åtskiljanden och gränssättningar som i förlängningen kan leda till uteblivna möten, ’icke-möten’. Begreppet möten ska alltså inte uppfattas utopiskt utan som något djupt ambivalent, samtidigt som mötena (även de konfrontativa) kan vara relativt sällsynta i många solitära konsumtionshandlingar. Gemenskap, dialog, distans och konflikt växlar med varandra på högst intrikata vis.”

För den som läst dessa två exempel är det väl inte svårt att hålla med Höjer när han anser att
”den tydliga, konkreta, vetenskapliga prosan verkar hotad”.