Till startsidan      Till innehållsförteckningen
Språkfel, bock i kanten med rättelser
Till Vitsboden      Till min gästbok

Följande text hör till Torsten Johanssons hemsida

VÅRT VACKRA
SVENSKA SPRÅK

     Källor:                    

Ytterligare källor Exempel på språkfel.

SPRÅKETS UPPGIFT
Språkets viktigaste uppgift är att underlätta för oss att meddela oss med varandra,
muntligt eller skriftligt. Oftast räcker det inte med enbart gester. För att ett
språkligt meddelande skall kunna förstås av mottagaren bör meningsbyggnad
och ordval vara av viss kvalitet.

Det språk en individ använder behöver egentligen inte till alla delar vara grammatiskt korrekt.
Det viktiga är att det förstås.

Ordvalet är utslagsgivande för förståelsen. Meningsbyggnaden kan underlätta
eller försvåra tolkningen av ett meddelande. Däremot saknar det betydelse
om man skriver "större än mig" i stället för "större än jag (är) ".

Givetvis bör man undvika språkliga grodor.

Det kan tvistas om huruvida språkvetare i första hand skall beskriva
hur språket i praktiken tillämpas och förändras eller om de först och främst
bör skapa klara och vägledande regler för ett korrekt språk. Min uppfattning
är att något ensidigt ställningstagande för det ena eller andra inte är
att rekommendera.

KUNSKAPER I SPRÅKLÄRA
För åtskilliga år sedan var tyska språket det första utländska språk, som realskoleelever
fick lära sig. Detta krävde och fick också som följd att eleverna förvärvade god kännedom
om svenska språkets satslära.

Tyskan använder sig av olika former av substantiv,pronomen och adjektiv. För att
lära eleverna att sätta de tyska orden i deras rätta form ägnades på den tiden
i svenskundervisningen mycken tid och kraft åt satslära. Eleverna fick god
övning i att ta ut satsdelar och bestämma ordklasser, känna till och hantera
genus, numerus och kasus.

Behovet av grundliga kunskaper i svensk satslära som förberedelse för studier i
utländska språk är i dag, då engelskan är det dominerande och enda obligatoriska
språket på skolschemat, långt ifrån så stort, som när alla elever fick ta itu
med den "böjningskrävande" tyskan före engelskan.

Genom att antalet undrvisningstimmar i svenska språket minskats i skolan
och genom att undervisningen i satslära skjutits i bakgrunden får dagens ungdom
enligt min uppfattning en allför rudimentär utbildning i svensk grammatik.

På Högskoleverkets webbplats på Internet kunde man i mars 2005 läsa följande
rubriker som talade för att undervisningen i svensk grammatik borde ges
större utrymme i grundskola och gymnasium:

* Tyskstudenten - snart ett minne blott?
* Franska - ännu ett språk i fara
* Sämre förkunskaper bland nya studenter i engelska

SPRÅKFÖRÄNDRINGAR
Språket förändras ständigt.

Under en period kan ett visst sätt att välja och använda ord anses vara ett klart språkfel.
Men ju frekventare detta "fel" blir desto fastare blir det infogat i form- och satsläran.
Felet blir till slut standard och upphör att betraktas som fel. Alla språkriktighetsivrare
får då erfara att de förgäves spjärnat mot udden.

En stor språklig förändring inträffade vid mitten av 1940-talet. Pluralformen på predikat
ihop med subjekt i pluralis försvann.

Man började till exempel skriva

Vi åker varje sommar till Västkusten
i stället för
Vi åka varje sommar till Västkusten

Skolelever fick till en början välja fritt, att antingen behålla pluralformen
eller gå över till singularformen. Men de tillhölls att vara konsekventa. På några
få år blev singularformen den allenarådande.Dagstidningarnas konsekventa val av
singularis blev ett föredöme för alla.

I våra dagar tolereras enligt SVENSKA SPRÅKNÄMNDENS ställningstagande formuleringen
JAG KOMMER RESA I MORGON vid sidan av den tidigare och bland många fortfarande som
korrekt ansedda formuleringen JAG KOMMER ATT RESA I MORGON.

Nu godtas HAN VÄNDE SIG MED SITT TACK TILL ALLA DE SOM HJÄLPT HONOM
vid sidan av HAN VÄNDE SIG MED SITT TACK TILL ALLA DEM SOM HJÄLPT HONOM

FÖRÄNDRINGAR AV ENSKILDA ORD
Inte bara satsbildningar utan även enskilda ord förändras med tiden till stavning
eller till böjning.

Ett exempel hittar man i pluralformen av substantivet kollega som
i tidigare upplagor av SAOL uppgavs ha pluralformen kolleger.
Senare upplagor av SAOL liksom Nationalencyklopedin anger både formen
kolleger och formen kollegor . Det är möjligt att en förändring
håller på att ske så att pluraländelsen -or successivt slut ut ändelsen -er.

Substantiv som i singularis slutat på bokstaven a, t.ex. saga, sida, haka,
kaka, glada har pluraländelsen -or . Detta har säkerligen fått många
att applicera -or som pluraländelse för kollega trots att SAOL
tidigare endast godtog formen kolleger.

ORD FRÅN FRÄMMANDE SPRÅK
I svenska språket finns många inlånade ord. Inlåningen har skett under århundraden
Under skilda tider har inlåningen varit starkare från ett visst språk än från andra
Nu (2000-talet) är inlåningen särskilt stark från engelskan.

Reklammakarna tycks vara särskilt angelägna att berika annonser med engelska glosor.

Några exempel :
Tools                              Fasadskylt på järnhandelsbutik

Optimal living             Reklam för prefabricerat hus

Streetsko                      Benämning på en sko i ett företags sortiment.

Det engelska ordet baby är sedan länge gångbart i svenska språket.
Åtskilliga varianter används, bebi, bebis, bebisar. De svenska orden
dibarn och spädbarn används sällan.

Ett ord som för många fått en tilltalande klang är support.
Ett exempel:
Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss för ytterligare support.

Man kan undra varför de svenska orden stöd och hjälp är så undanträngda.

På den ort där jag bor finns ett hotell som på sina långsidor har ordet HOTEL men på
en kortsida stavar ordet på svensk sätt, HOTELL . Man kan undra varför det inte
går att genomgående använda den svenska stavningen. Engelskspråkiga besökare kan
säkerligen utan någon svårighet tolka ordet även när det är stavat på svenskt vis.

Ett engelskt och ett svenskt ord med lika stavning kan ha olika betydelser. Så har till exempel
det engelska ordet list betydelsen lista medan det svenska ordet har en helt annan betydelse.

Den i biografannonser använda filmtiteln Schindlers list är sannolikt ej översatt.
Svensk översättning borde ha givit filmen titeln Schindlers lista ett namn som ligger bättre i linje med
filmens innehåll.

Engelsmän säger open up och vi svenskar påverkas, härmar och säger öppna upp
trots att det borde räcka med att säga det enkla och naturliga ordet öppna.

Vilket eller vilka av följande benämningar använder du?
Miss Universe, Miss universum, Fröken Universum, Fröken Värld?

Svårt att låta bli att använda engelska ord, eller hur? Men det är förstås så att tävlingen om världens
vackraste unga kvinna har amerikansikt ursprung. Av det skälet är den amerikanska benämningen
naturlig.

Även om man tar avstånd från alltför ivrigt användande av engelska ord och uttryck i svensk text
så måste man erkänna att en del från engelskan inlåndade ord välkomnats av de allra flesta.
Tejp/tape, fil/file mejl/mail är exempel på ord vi flitigt och villigt använder.

ANVÄND SVENSKA ORD NÄR BRA SÅDANA FINNS!

Den engelska motsvarigheten används alltför ofta.

Commitment - engagemang, åtagande, förpliktelse
Respons - gensvar
Statement - uttalande, påstående
Coolt - avspänt
Off the record - utanför protokollet, inofficiellt
Losers - förlorare
Piercing - håltagning, genomborrande
Confused - förvirrad
Event - tilldragelsen, händelse
Outdoor training - utomhusträning
formula - formel
Site (sajt) - plats

OBJEKTSFORM
Numera får enligt SVENSKA SPRÅKNÄMNDEN subjektsformen de användas i stället för
objektsformen dem i konstruktioner tillsammans med som (de som/dem som)
Man tillåts således skriva "För de, som..." "Med de, som ..." "Åt de, som ..."
i stället för "För dem, som ... "Med dem, som ..."Åt dem, som ..."

Det senare skrivsättet anses av många fortfarande vara det mest korrkta.

Några autentiska exempel:

Godkänt:
Hos de som använder en annan datortyp eller webbläsare kan det däremot se underligt ut.
Godkänt och mest korrekt:
Hos dem som använder en annan datortyp eller webbläsare kan det däremot se underligt ut.

Min personliga tro är att de som väljer subjektsformen fast det helst borde vara objektsform
har uppfattat ordet de som subjekt, vilket det inte är.

Meningen uppdelad i huvudsats och bisats och med subjekten i de båda satserna understrukna:

Huvudsats: Hos dem kan det däremot se underligt ut.
Bisats:        som använder en annan datortyp eller webbläsare

Ordsammanställningen Hos dem utgör ett rumsadverbial i huvudsatsen och som
är subjekt i bisatsen.

Här några exempel, tagna ur dagstidningar:

I exempel nr 1 här nedan har skribenten gjort det mindre vanliga felet att byta ut
subjektsformen de mot objektsformen dem

1. Icke förvånande klarar de sig sämre än dem som klarar skolan.
    Fullständigt uttryckt: ... än de gör som klarar skolan.

    Byt ut dem mot de så blir det rätt.
    Icke förvånande klarar de sig sämre än de som klarar skolan

2. Vi ger ton åt professionella musiker, åt konsertarrangörer och åt de som vill spela själva.
   Byt ut de mot dem så blir det bättre.

   Vi ger ton åt professionella musiker, åt konsertarrangörer och åt dem som vill spela själva

3. Polisen kunde med B:s uppgifter snabbt finna de som sålt gitarrerna till affären.
    Bättre: ...snabbt finna dem som sålt gitarrerna till affären.

4.Vi pratade med de som redan hade varit där
   Bättre: Vi pratade med dem som redan varit där

Den valfrihet mellan de och dem som SPRÅKNÄMNDEN givit medför svårigheter
för alla som vill lära sig tyska

EN DEL ANDRA SPRÅKFEL
Fel hittade i tidningsartiklar:
1. Två stora gasjättar som inte sparar varken möda eller kronor

varken eller skall inte kombineras med ordet inte. Om man använder ordet inte
bör man använda ordkombinationen vare sig eller

Välj således mellan
a) Två stora gasjättar som varken sparar möda eller kronor
b) Två stora gasjättar som inte sparar vare sig möda eller kronor

2. På kvällen skall det grillas hamburgare för att sedan krypa in i sovsäckarna för att sova.

Författaren vill tala om att två saker ska ske
1) Det ska grillas 2) det ska krypas in i sovsäck

Åtgärd nr 2 anges i en bisats utan subjekt. Det blir därmed bara en påhängd infinitiv
och meningen blir oskön.

Förslag till ändring: På kvällen skall ungdomarna grilla hamburgare
och sedan krypa in i sovsäckarna för att sova.

3. Tidigare har forskare bara kunnat bevisa att PCB kan orsaka skador
på foster och hos barn som fortfarande ammar.

Amma betyder "ge di". Barn ammar inte. De diar.

4. I- och urlastning tar också sin tid och en guide behövs eftersom att man inte
kan gå ur bussen vid sevärdheter.

Här har författaren felaktigt radat upp två konjunktioner eftersom och att
efter varandra. Stryk ordet att!

VAL MELLAN HANS/HENNES OCH SIN
Här följer två meningar med olika ordval och innebörd:

Erik letade efter sin klocka (det är Eriks klocka)

Erik letade efter hans klocka (det är någon annans klocka)

Ordet sin syftar alltid på satsens subjekt.

I en dagstidning fann jag ett exempel med felaktigt ordval.

"Det var den 51-årige Mangskogsbon Evert Bryntesson som fann Kenneth Hagman
död i sin taxibil..."

Det rätta förhållandet är att taxibilen inte ägdes av Bryntesson utan av Hagman.
Ordet sin bör därför bytas ut mot hans.

"Det var den 51-årige Mangskogsbon Evert Bryntesson som Kenneth Hagman död
i hans taxibil.

HUVUDSATS OCH BISATS
Sätter man in ordet inte i en sats så kommer det i bisats till vänster,
i huvudsats till höger om predikatet.

Han steg av bussen när den stannade vid Stora Torget

Han steg inte av bussen
Här kom inte till höger om predikatet (steg), således huvudsats.

när den inte stannade vid Stora Torget
Här kom inte till vänster om predikatet (stannade), således bisats.

En mening bör innehålla en huvudsats. Meningen kan dessutom innehålla
en eller flera bisatser.

Man bör inte - såvida man inte har verklig stilkänsla - låta en bisats
ensam bilda mening.

Här är ett exempel på hur författaren utan finess låtit en bisats bilda mening.

"Medan jättar som Hennes & Mauritz och Dressman kan vara på väg till Big Inn-huset."


SAMORDNANDE KONJUNKTIONER
Sammanfogning av huvudsats och bisats får inte ske med
samordnande konjunktioner (och, samt).

Samordnande konjunktioner kan bara sammanbinda satser och satsdelar
av samma slag.

Här kommer ett exempel med felaktig sammanbindning av en huvud- och en
bisats med den sammanbindande konjunktionen och

"Yrkesrevisorn i det kommunägda Kolsvahem AB ansåg i den
revisionsberättelse för år 2000 och som lämnades för två
månader sedan, att styrelsens ledamöter inte bör beviljas
ansvarsfrihet för räkenskapsåret."

Stryk ordet och så blir meningen riktigt formulerad!

MISSHANDLADE EKONOMISKA TERMER
Det händer rätt ofta att innebörden av ordet BORGENÄR inte
står klar för skribenten. Ordet förväxlas med BORGENSMAN.

Borgenär = fordringsägare
Borgensman = person som gått i borgen för annan persons skuld

Man driver in en fordran och man betalar en skuld. Så heter det
men man hör ibland det ologiska uttrycket "Driva in en skuld"

Debet är den vänstra sidan av ett konto och kredit är den högra sidan.
Ibland användbara synonymer är belasta respektive gottskriva.

När man noterar i debet så debiterar man.
Lägg märke till stavningen!

RÄTT VERB TILL RÄTT SUBSTANTIV
En del substantiv kombineras bättre med ett bestämt verb
än med andra verb. Vissa kombinationer av verb och substantiv
är mindre bra eller helt oacceptabla.

Här är ett exempel på en mindra bra kombination: förrätta äktenskap
Gångbara kombinationer är: ingå äktenskap      förrätta vigsel

Man hör ibland uttrycket driva in skulder
Man driver inte in skulder, man betalar skulder, man driver in fordrintgar

Beslut ges inte. Beslut tas/fattas. Besked ges.

När man hamnat i telefonkö får man ofta höra: "
Det är många som ringer. Vi besvarar ert samtal så snart vi kan"
Det är frågor man besvarar, samtal deltar man i.

Ordet tillskansar har en negativ innebörd. Man tillskansar sig något
på en annans bekostnad. Man förvärvar kunskap. Man tillskanskar sig pengar
, egendom, förmåner

Av den anledningen är "tillskansat mig" felaktigt i följande mening:
"Jag törs tro att jag har en del kunskaper om aktiemarknaden,
som jag tillskansat mig under 35 år.

RÄTT PREPOSITION
Ett substantiv följs ofta av ett prepositionsuttryck. Detta uttryck brukar benämnas
prepositionsattribut.

Varje substantiv kräver ofta sin bestämda preposition

Exempel:
önskan om , krav , glädje över, kärlek till, längtan efter, i motsats till, tilltro till

Att använda rätt preposition är för en infödd svensk i allmänht ganska lätt,
åtminstone i vardagliga fraser.

Men för en invandrare kan valet av preposition många gånger vara svårt.
Den som känner sig osäker
får lita på ordböcker.

Då jag gick i realskolan, det är länge sedan nu, fick vi lära oss att det skulle heta
                       i början av        vid mitten av         mot slutet av

Att kasta om prepositionerna i dessa uttryck ansågs vara fel. I dag reagerar nog inte
särskilt många mot en omkastning.

Det heter:
gardera mot                       inte gardera för
omdöme om                       inte omdöme till
recension av en bok          inte recension om en bok

Förr styrde svenska prepositioner olika kasus i likhet med vad som fortfarande i hög grad gäller
i det tyska språket. Prepositionen till styrde genitiv, vilket lever kvar i en del stående uttryck
såsom till havs, till sjöss, till fots, till skogs, till lags, till handa, till viljes.

Exempel på preposition med dativ har vi i uttrycket gå man ur huse.

TANKESUBJEKT
I satsen "Jag är glad är jag subjekt och glad subjektiv predikatsfyllnad.
Predikatsfyllnaden skall enligt reglerna till siltt numerus rätta sig efter subjektet.
Man måste alltså skriva: Jag är glad och kan inte skriva Jag är glada.

Tidningsrubrik:

Efter flera års slit är Arboga båtklubb klara med bygget

Ordet båtklubb är singularis. Därför måste det heta
... är Arboga båtklubb klar med bygget.

Rubriksättaren har troligen för sin inre syn sett ett antal klubbmedlemmar
som slitit med att bygga ett båthus och vips är det inte det singulära båthuset
som fått gälla som som subjekt utan det tänkta, plurala ordet klubbmedlemmar.
Därmed har den subjektiva predikatsfyllnaden fått den felaktiga formen klara.

Ytterligare ett exempel på fel av samma typ:
ALLMÄNNA REKLAMATIONSNÄMNDEN REKOMMENDERAR
FÖRETAGEN ATT FÖLJA DERAS BESLUT.

Eftersom reklamationsnämnden är ett ord i singularis duger det inte
att som i exemplet använda ordet deras.

Skribenten har låtit det plurala ordet befattningshavarna
bli "tankesubjekt" och därför gjort ett felaktigt ordval.
Det är det singulara possessiva pronominet dess som bör bör amvämdas.

Rätt formulering:
Allmänna reklamationsnämnden rekolmmenderar företagen att följa dess beslut.

PLURALFORMER PÅ EN DEL SUBSTANTIV
Man möter ibland substantivformer som inte återfinns i Svenska Akademiens ordlista.
Här ger jag några exempel:

ENTALSFORM KORREKT FLERTALSFROM FELAKTIG FLERTALSFORM
meter meter metrar
minuter minuter minutrar
order order ordrar
liter liter litrar
Vi har väl alla hört talas om 110 meter häck men inte säger väl någon 110 metrar häck?

Och ingen säger Han fyllde tanken med 40 litrar Pluralformen litrar kan användas
som beteckning för literflaskor

Den felaktiga formen ordrar tycks tyvärr ha blivit ganska vanlig.
Till och med en av våra storbanker använde den felaktiga pluralformen i ett utskick
Kanske blir formen accepterad.

I radioprogrammet Språket hörde jag språkvetaren Lars-Gunnar Andersson göra en
utläggning om pluralformen av ordet order.

Han menade att ordrar skulle kunna godtagas eftersom det följer
vanligt svenskt böjningsmönster (en förälder - flera föräldrar
en order - flera ordrar). Detta val av pluralform skulle gälla
i merkantila sammanhang (köpordrar) men inte i militära sammanhang.
- Vad ska man säga om det?

SAOL anger pluralformen order så varför inte låta pluralform och entalsform vara lika?

FELAKTIG SYFTNING

... med tanke på att risken för långa leveranstider på upp till två månader
skulle kunna fördröja byggstarten som i sin tur skulle få svårt att åta sig projektet.

Som (= subjektet i bisateen) syftar tillbaka på byggstarten. Författaren
uppger alltså att byggstarten får svårt att åta sig projektet. Men givetvis kan en
byggstart aldrig åta sig ett projekt. Punkt borde ha satts före den relativa satsen
och en ny mening med annat subjekt formulerats.

DENNE/DETTA + SUBSTANTIV

Vilken formulering föredrar du?

1. Denna händelsen tjänade som en läxa för alla inblandade.
2. Denna händelse tjänade som en läxa för alla inblandade.

Den övre formuleringen är relativt vanlig i sydliga delar av Sverig men inte helt respekterad
i skriftspråket.

Vanligast i andra delar av Sverige är att man använder uttrycken händelsen,
denna händelse eller vid starkare betoning den händelsen.

SPENDERA

En del menar att ordet spendera kan användas i båda nedanstående beydelser
a) frikostigt ge ut, bjuda på, betala
b) tillbringa, vistas (om tid)

Exempel:
a) Hans utgifter för nöjen var en struntsumma jämfört med vad hans granne spenderade
    på krogbesök.
b) Familjen spenderade semestern i Italien.

Förstnämnda betydelse och användning av ordet spendera är den vanligaste och av många
ansedd som den enda rätta.

I Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) kan man hitta exempel från 1700-talet på ordet
spendera i tidsbetydelse: "Som jag kommer så sent fram, så har jag ei mycken tid
att spendera på brefs skrivande.

Det verkar emellertid som om ordet i denna betydelse varit ur modet under både
1800-talet och 1900-talet.

I engelskan används ordet spend i båda de angivna beydelserna:

a) spend money like a sailor
b) spend a night wiht somebody, spend a lot of time.

Påverkan från engelskan kan eventuellt medföra att spendera i tidsbetydelse
vinner terräng i svenska språket. Men än överväger betydelsen ge ut, betala.

SÄRSKRIVNING

Troligen influerade av anglosaxiskt skrivsätt har en del i de yngre generationerna
lagt sig till med att särskriva ord som i det svenska språket skall utgöra ett enda ord.

Våra kunder hjälper vi med att finna den optimala lösningen
på resurs   behovet.

Vad finns det egentligen för anledning att skriva resursbehovet i två ord?
Svar: ingen.

Och varför skriver man så här? En höjdar     delikatess.

Särskrivningarna skapar i vissa fall dråpliga av skribenten ej avsedda eller insedda effekter.
Vad sägs om följande?

Djupfryst kyckling   lever. (Lyckligt slut! Kort tid i frysen?)

Tio års   jubileum.(Måste man dra ut på jubileet så länge)

Ren   korv (Det är bra! Oren korv vill vi ju inte ha)

Sjö   nära tomt till salu (Tänk att kunna få köpa en hel sjö)

Sten   tvättade Levis jeans (Hygglig kille den där Sten)

Det är naturligtvis inte heller bra med hopskrivning där det skall vara särskrivning.
Vad sägs om följande exempel som uppvisar både en galen hopskrivning och en tokig
särskrivning?

Halvgrillad kyckling med kul   potatis.

Det blir smakligare om man skriver: Halv, grillad kyckling med kulpotatis

ORDS OCH MENINGARS BETYDELSE

Vilken betydelse lägger vi i orden vi läser?

Goda författare är mycket noggranna i sina val av ord och
meningskonstruktioner. De söker och väljer uttryck som svarar mot
vad de vill säga. Även goda journalister lägger sig vinn om att finna
talande och lättfattliga uttryck även om de många gånger i arbetets
brådska inte alltid träffar rätt.

Författaren Torgny Lindgren testade det han skrivit genom att läsa
sin text högt, ibland flera gånger. Vad han skrivit har därmed
fått hög kvalitet förutom att passa mycket väl för högläsning.

I ett nummer av Svensk Damtidning finner jag på dess omslagssida
orden MADELEINES HÄFTIGA GLAMOURPARTY.

Jag stannar inför ordet häftiga. För mig har ordet häftig
betydelsen snabbt fortskridande, kraftig, våldsam

Exempel på meningar där ordet passa kan vara följande:
De överraskades av ett häftigt skyfall
I landet utbröt en häftig epidemi
Vulkanen fick ett häftigt utbrott

Vad menas då med ett häftigt glamourparty?
Skall det tolkas som liktydigt med en glansfull, påkostad, överdådig
fest och därmed vara något extraordinärt,sensationellt, ?
något nästan utmanande eller kanske till och med något skandalöst ?

Gick det vilt till på festen?

Jag tror att häftigt i sin här oklara och obestämbara innebörd är tillkommet
för att få läsaren nyfiken. Oftast kan gissningarna öka lösnummerförsäljningen
och är ur den synpunkten mycket väl valt, men inte är det upplysande.

Ungdomar tar gärna till förstärkande ord. Ett ofta använt uttryck är
det är rent sjukt. Därmed vill man säga att något är sensationellt,
näst intill otroligt
Detta uttryck är lättförståeligt i de sammanhang det brukar användas.

Den som vill forma ett budskap på ett talande och lättförståeligt sätt måste
lägga ner betydande möda i sina formuleringar. Det gäller att stryka och ändra i konceptet,
inte bara en utan flera gånger,stryka och ändra och korta ner. Ibland kan
den rätta formuleringen komma på en gång men många gånger krävs det
idogt arbete att få fram den.

Anm. Studiet av ords och meningars betydelse tillhör vetenskapsgrenen
SEMANTIK.
Ordet härrör från ett grekiskt ord med betydelsen tecken, signal .
En utmärkt och lättläst bok i ämnet är Hayakawa, Vårt språk och vår värld.

OTYMPLIGT SPRÅK

Även om en språklig framställning är grammatikaliskt korrekt kan den var undermålig,
kanske därför att den är tung och svårförståelig. Tidskriften SUNT FÖRNUFT
presenterade i ett av sina nummer ett avskräckande exempel på byråkratispråk.

"Oaktat att ni inte styrkt att bolaget varit ägare till bilen
även under den tid som ni enligt bilregistret personligen
varit registrerad som ägare till bilen anser jag mig med
beaktande av de uppgifter som ni senast lämnat inte längre
ha tillräckliga skäl att vidhålla att avdrag för representations-
kostnader om cirka 35 000 kronor bör vägras"
Vad menar författaren? Jo, att skattemyndigheten godkänt ett begärt avdrag.

Och så kommer här ett exempel på otympligt språk med helt omöjlig satsbyggnad.
En horrör. Det är synd att dagstidningarna inte längre anser sig ha råd med
eller behöva ha korrekturläsare så att vi slapp läsa meningar av detta slag.

"Vi har gjort en plattform om hur vi vill att det ska se ut
vad vi ska satsa på som är en bas för att projektet
kan sättas igång"

Läs gärna även Akademiskt skitsnack och Förstår du det här?

MISSBRUK AV ORDET SJÄLV

Det finns människor som utan att tveka exempelvis kan säga:

"Jag var själv hela kvällen"

Det låter både illa och komiskt. Själv kan absolut inte betyda ensam.

Ytterligare ett exempel på felaktig anvvändning av ordet själv:

"det är inte så lätt när man måste vara själv med småbarn"

Här kommer ett par exempel på rätt användning av ordet själv.

                      "Jag har själv lagat köttbullarna"

(Innebörd: "Ingen annan än jag/just jag/ har lagat köttbullarna")

                      "Eftersom jag själv inte visste hur det förhöll sig
                    Jag lät saken bero"

(Innebörd: "eftersom just jag inte visste hur det förhöll sig lät jag saken bero")

För en del år sedan var jag och lyssnade på trubaduren Evert Ljusberg.
Han framförde en hel lång visa om själv och ensam. Av visan framgick
klart och tydligt hur man skall uttrycka sig. Även trubadurer kan vara språkvårdare.)

SE UPP MED ORDFÖLJDEN

Ett ord bör placeras ihop med det ord i meningen som det bäst hör ihop med.

Ordet inte används ofta för att negera ett skeende och hör då bäst ihop med

predikatet i meningen.

Ibland kan det vara hugget och stucket hur man ska välja mellan två möjliga placeringar

Jämför följande två ordföljder: "... eftersom de inte rimligen kan veta det lika väl som han."
"... eftersom de rimligen inte kan veta det lika väl som han."

Inget av de två alternativen kan sägas vara fel. Det må överlåtas till
skrivarens och läsarens språköra att avgöra vad som låter bäst.

Byter vi ut ordet rimligen mot ordet antagligen så duger placeringen av

inte endast före "kan veta".

"...eftersin de antagligen inte kan veta det lika väl som han."

I följande mening kan ordet redan placeras på ett bättre ställe.
Museerna i Stockholm har lagt rabarber på alldeles för mycket redan
som står och möglar i deras källare.

Ändra till
Museerna i Stockholm har redan lagt rabarber på alldeles för mycket som står
och möglar i deras källare.

Genom ändringen kommer som sig bör det relativa pronominet som och dess korrelat
mycket nära varandra och redan kommer på plats där det bäst hör hemma.

Här kommer ett dagstidningsexempel. Namnen i meningen är påhittade.

"Hemvärnets Sven Andebrant vill också förtydliga att Jonas Krondal fick ta emot
den undersökning som har gjorts i egenskap av ordförande i tekniska nämnden."

Hoppsan, här får man veta att en undersökning kan vara ordförande. Uttrycket
i egenskap av ordförande måste placeras på annat håll i meningen.

Sedan kan man ju undra över om ens ordförande kan ta emot en undersökning.
Antagligen tar han emot en undersökningsrapport.

Visst blir det bättre om man skriver; ...vill också förtydliga att Jonas Krondal
i egenskap av ordförande i tekniska nämnden fick ta emot den undersökningsrapport
som upprättats.

Vad sägs om ordföljden i den här meningen? Hon har hittat både vikingahallar
och studerat de karaktäristiska gravarna.

Flytta ordet både ett steg åt vänster så blir det bättre.
Han hade både hittat vikingahallar och studerat de karakteristiska gravarna.

DUBBELT SUPINUM

Har´u hunnit bunni hunn?
Kul ramsa, eller hur?
Den innehåller två på varandra följade supinum: hunnit och bundit

Det är mycket vanligt med dubbelt supinum och det må man möjligen kunna
tillåta sig i talspråk även om man sällan lyckas åstadkomma lika rolig
ljudföljd som i det inledande citatet. I skriftspråk däremot anses man
ha gjort sig skyldig till ett språkfel om man radat upp två supinum
efter varandra. Därför bör man skriva

                    hunnit binda, ( dvs supinum + infinitiv).

Korrekt skriftspråk: Har du hunnit binda hunden?

Den som skrivit nedanstående har verkligen varit inkonsekvent.

          "Strategigruppen har försökt tagit fram och försökt skapa former
          och en organisation om hur det ska gå till rent praktiskt."

Först felaktigt ... försökt tagit...
och sedan helt rätt försökt skapa ...

Rättad kunde meningen ha lytt så här:
Strategigruppen har försökt ta fram och skapa former
och regler för hur detta skall gå till rent praktiskt.

BRISTANDE KONGRUENS

1. Våra partners får hjälp med karriärplanering, träning och att hitta de rätta projekten.

Meningen ovan är ett exempel på en språklig företeelse, bristande kongruens.
Den hjälp som omnämns räknas upp med två substantiv och en infinitiv med objekt.
Om man börjar en uppräkning med substantiv bör man fortsätta sin uppräkning med substantiv.
Gör man inte det så "haltar" uppräkningen

För att ta bort inkongruensen kan man formulera om meningen så här:

Våra partners får hjälp med karriärplanering och med finansiering av de rätta projekten.

Förbättrad formulering är även följande (det kanske är vad författaren avsett)

Våra partner får hjälp med karriärplanering och med träning i att hitta de rätta projekten.

PS Som pluralform av ordet "partner" kan enligt SAOL såväl "partner" som "partners" användas.

2. Han frågade efter våra namn och var vi bodde.

Ett rätt sätt att skriva vore: Han frågade efter våra namn och våra bostadsadresser
Ett annat riktigt sätt vore: Han ville veta vad vi hette och var vi bodde.

3. Lasse inledde med en presentation av Olrogs uppväxttid i närheten av Nyköping
och att det är ortsnamn från denna tid som ofta förekommer i Olrogs visor.

Det haltar rejält i meningen. För att förbättra den skulle man kunna skriva;

Lasse inledde med en presentation av Olrogs uppväxttid i trakten av Nyköping
och uppgav att ortsnamn därifrån ofta förekommer Olrogs visor.

4. Rivning diskuterades också. Men det skulle bli dyrt på grund av
miljökrav och att det fanns asbest.

I meningen har gjort en oskön sammanfogning mellan substantivet "miljökrav"
' och bisatsen "att det finns asbest".

Ändringsförslg:
Rivning diskuterades också. Men den skulle bli dyr på grund av förekomsten
av asbest och de därmed förknippade miljökraven.

5. Följden blev resor och att han vistades allt oftare i statsministerns
tjänstebostad i Stockholm.
Här har författaren, en journalist, samordnat substantivet "resor" med en bisats, en att-sats.

Meningen hade kunnat fomuleras så här:
Följden blev resor och tätare visiter i statsministerns tjänstebostad
i Stockholm

KOMMER - KOMMER ATT

För att uttrycka framtid kan man använda olika formuleringar
Man kan t.ex.skriva

1. Jag kommer att resa hem i morgon
2. Jag kommer resa hem i morgon
3. Jag reser hem i morgon

I och med sitt kungörande år 2005 i Språkriktighetsboken tillät Svenska Språknämnden
att man inte behövde skriva ut att efter kommer.

Reaktionen inför den nya möjligheten blir säkert varierad. En hel del kommer att hålla fast vid
formuleringen med att medan andra snabbt kommer att acceptera den nya formuleringsmöjligheten utan att .

U En spontan och snabb reaktion kom till uttryck i en vers som var införd i Dagens Nyheter i april år 2011:

Nu lägras mörkret kring vår jord,
som kring en ödslig grav.
Vi inser att ett vackert ord
snart kommer att gå i kvav.
Vi kommer spy, vi kommer dö,
snart kommer vi få fnatt,
till föga hjälp, ty pö om pö
försvinner ordet "att".
                   Holmberg

VAR - VART

Ordet var uttrycker befintlighet. Var bor du?
Ordet vart uttrycker riktning. Vart är du på väg?

Låt språket få behålla sin förmåga att på detta sätt markera skillnaden mellan befintlighet
och riktning! Tyvärr finns det många som utan att blinka säger: Vart bor du?
Det låter mycket illa.

Han visste inte vart han skulle hamna.
Ihop med verbet hamna måste man använda uttryck som anger befintlighet. För att få
den citerade meningen rättad får vi skriva:

Han visste inte var han skulle hamna eller Han visste inte vart han skulle komma.

LOGIK - TANKELUCKOR

Fundera på den här meningen!

Vårt sista besök denna dag gör vi vid Bergmansska gårde där vi förutom konsthantverk
kommer att dricka vårt eftermiddagskaffe.

Nog borde ett par ord sättas in.

Så blir det bättre:
Vårt sista besök denna dag gör vi vid Bergmanska gården, där vi förutom
att titta på konsthantverk kommer att dricka vårt eftermiddagskaffe.

Ett kryptiskt uttalande gjordes i riksdagsdebatten den 9 februari år 2000 av vår
dåvarnde utrikesminister Anna Lindh:

"Neutraliteten ger oss en chans att vara neutrala."

Nog har hon utelämnat en tankegång. Kan man gissa att hon
egentligen menat följande?

Proklamerad (= tillkännagiven) neutralitet ökar vår chans att vara neutrala.

KONTAMINTION

Det är inte ovanligt att två uttryck blandas samman så att en felaktig språk-
konstruktion uppstår.

Här är ett exempel från en tidning.

Under den tiden har de knutit kontakter som gagnar både deras ABB-företag som
ABB Switchgear i Arboga.

Exemplet uppvisar en sammanblandning /kontamination av både - och och såväl - som.

Det blir rätt om man skriver:
a) Under den tiden har de knutit kontakter som gagnar både deras ABB-företag
     och ABB Switchgear i Arboga

b) Under den tiden har de knutit kontakter som gagnar såväl deras ABB-företag
     som ABB Switchgear i Arboga.

En meningskonstruktion som man ibland får höra i väderleksrapporterna är:

Temperaturen under dagen kommer att bli mellan 10 till 12 grader.
Rätt kombination av prepositioner är: mellan  -   och liksom från   -   till.
För korrekt formulering bör således endera av följande väljas:
a) Temperaturen under dagen kommr att bli mellan 10 och 12 grader.
b) Temperaturen under dagen kommer att bli från 10 till 12 grader.

Här följer exempel på ett annat mycket frekvent fel som beror på sammanblandning.

"Derwent hör till en av Englands äldsta penntillverkare"

Sammanblandning har ägt rum mellan två korrekt formulerade meinigar
a) Derwebt är en av Englands äldsta penntillverkare
b) Derwent hör till Englands äldsta penntillverkare

Den felaktiga meningen :
"Woody Allen kan fortfarande räknas till en av världens
skickligaste regissörer."
kan på analogt sätt rättas till

a) Woody Allen är fortfarande en av världens skickligaste regissörer
b) Woody Allen kan fortfarande räknas till världens skickligaste regissörer

REGEL:
Använd aldrig konstruktionen "tillhör en av"
utom i fall som följande:

Hunden tillhör en av världens skickligaste regissörer.

TAUTOLOGIER

Tautologi = kaka på kaka, onödig upprepning av samma sak med andra ord.

Orsaken till olyckan berodde på att föraren bländades av solen.
För att rätta kan man skriva på något av följande sätt:

a) Olyckan berodde på att föraren bländades av solen.
b) Orsaken till olyckan var att föraren bländades av solen.

Fullmäktige beslöt göra en förnyad omprövning.
Välj för att få det riktigt ettdera av följande skrivsätt.

a) Fullmäktige beslöt (att) göra en förnyad prövning.
b) Fullmäktige beslöt (att) ompröva ärendet.

SKILDA ORD - SAMMA ELLER OLIKA BETYDELSE

En del ger orden amma och dia samma betydelse.

Min mening är att varje sak, varje företeelse, varje aktivitet bör ha sin egen benämning.
Jag vill ha det till att mamman ammar (ger mjölk) och att barnet diar (suger och tar emot mjölk.

DEN SVÅRA ACCENTEN

Alltför ofta får man i prisangivelseer se á-pris i stället för rätta ā-pris.
Använd alltså grav accent, inte akut accent!

STAVNING

En del ord kan vi uppleva som svårstavade och alla har vi väl ett eller annat ord,
som vi brukar misslyckas med.

Det är ändå inte så dumt att ha en bra ordlista till hands, förslagsvis i första hand
SAOL (Svenska Akademiens Ordlista).

Här ger jag exempel på svårstavade, ofta felstavade, ord.
Rätt Fel
abonnemang abbonemang
arbetsam arbetssam
annullera annulera
bröllop brölopp
debitera debetera
dubblett dublett
döma dömma
förstås förståss
kalops kalopps
kasett
lasarett lassaret
majonnäs majonäs
medicin medecin
missil misilin
pollett polettin
repetion repitition
terrass terass
Som urvalet av ord visar är det ofta man gör fel i valet mellan enkel- och
dubbelteckning av konsonant.

SLARVFEL ELLER OKUNSKAP?

För några år sedan fann jag en måndag (otursdag?) i en dagstidning

följande rubrik högt upp på en sida:

Jägare skjöt
ihjäl hund

En knapp månad senare fann jag i samma tidning nedanstående text med ett stavfel
som man knappast kan undgå att märka:

Man har sedan tagit sig in
i garaget via en sidodörr och
på så vis berätt sig tillträde
till de parkeringsutrymmen
som finns där inne och som
hyrs av privatpersoner.

Är det slarv eller bristande språkkunskap som är upphov till stavfelen.

Kanske hade en rättstavningskurs varit på sin plats?

KOMMATERING

Förr i tiden tillämpade man satskommatering. Vid gränsen mellan två fullständiga
satser satte man ett kommatecken

Ex: "Jag tror, att det blir fint väder."

I dag tillämpas tydlighetskommatering. Enligt det synsättet behövs inget komma
i exemplet ovan. Däremot rekommenderas ett komma om bisatsen kommer först i meningen.
"När vi kom hem, såg vi att ..."

Regel nr 1:
Komma sätts mellan självständiga satser (båda med subjekt och predikat) i samma mening.
Denna regel är inget annat än det gamla påbudet om satskommatering. Regeln tilllämpas
inte av de flesta men den kan lämpligen fortsätta att gälla i långa meningar.

Ex: "Han hade ingen möjlighet att vända sig till högre instans, eftersom han saknade
bevis för de omständigheter han ville åberopa.

Regel nr 2
Komma sätts runt parentetiska inskjutanden, både före och efter. Meningen ska kunna
läsas utan den inskjutna satsen eller frasen.

Ex: (där det inskjutna markerats med blå skrift) "Det är inte, det vill jag
särskilt understryka, utrett att han gjort sig skyldig till ett brott".

Norra delen av Sibirien, framför allt området kring Lenaflodens mynning,
hör till de kallaste på jorden."

Finlands störste svenskspråkige skald, Runeberg, föddes 1804".

Regel nr 3
Komma sätts vid uppräkning när bindeord (och, eller, med) saknas. Observera att komma
alltså inte sätts ut då bindeord används.

"Frukten kan stekas, kokas eller ätas rå"
"Hans åsikt var att mötet skulle fastställa årsavgiften till hundra kronor, att frågan om
ny lokal skulle skjutas på framtiden och att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet för
det gångna verksamhetsåret."

Regel nr 4
Komma sätts vid diverse fristående fraser och vid vissa uttryck (dels - dels, ju - desto
än - än, bl.a., t.ex.)

Ex:
"Han hade dels fått mycket stryk som liten, dels haft det besvärligt i skola och arbetsliv."
"Ju mer du trilskas, desto längre får du vänta."

Iakttagelser och synpunkter
När jag gick i realskolan och på gymnasium var det krav på korrekt kommatering. Det hände
att en uppsats kunde få lågt betyg, till och med bli underkänd, om antalet kommateringsfel
var stort.

Jag har uppfattat att man i dag kommaterar efter tycke och smak, nästan i alla fall
En god regel är att man sätter ut kommatecken där det behövs för att underlätta läsarnas
förståelse av det skrivna.