FÖRESKRIVA ELLER BESKRIVA?
Språkets viktigaste uppgift är att underlätta för oss att meddela oss med varandra, muntligt och skriftligt. Oftast räcker det inte med enbart gester. För att ett språkligt meddelande skall kunna förstås av mottagaren bör meningsbyggnad och ordval vara av viss kvalitet.

Det språk en individ använder behöver egentligen inte till alla delar var grammatiskt korrekt. Det viktiga är att det förstås. Ordvalet är utslagsgivande för förståelsen. Meningsbyggnaden kan underlätta eller försvåra tolkningen av ett meddelande. Däremot saknar det betydelse om man skriver "större än mig" i stället för "större än jag" eller använder ordet "innan" där ordet "före" hade varit korrekt.

Givetvis bör man undvika språkliga grodor. Frekvent förekomst av dem kan irritera en del läsare så pass att de upphör med läsningen.

Det kan tvistas om huruvida språkvetare i första hand skall beskriva hur språket i praktiken tillämpas och förändras eller om de först och främst bör skapa klara och vägledande regler för ett korrekt språk. Min uppfattning är att något ensidigt ställningstagande för det ena eller andra inte är att rekommendera.

KUNSKAPER I SPRÅKLÄRA
För åtskilliga år sedan var tyska språket det första utländska språk, som realskoleelever fick lära sig. Detta krävde och fick också som följd, att eleverna förvärvade god kännedom i svenska språkets satslära.

Tyskan använder sig av olika former av substantiv, pronomen och adjektiv. För att lära eleverna att sätta de tyska orden i deras rätta form ägnades på den tiden i svenskundervisningen mycken tid och kraft åt satslära. Eleverna fick god övning i att ta ut satsdelar och bestämma ordklasser.

Behovet av grundliga kunskaper i svensk satslära som förberedelse för studier i utländska språk är i dag, då engelskan är det dominerande och enda obligatoriska utländska språket på skolschemat, långt ifrån så stort, som när alla elever fick ta itu med den "böjningskrävande" tyskan före engelskan.

Genom att antalet undervisningstimmar i svenska språket minskats i skolan och genom att undervisningen i satslära skjutits i bakgrunden får dagens ungdom enligt min uppfattning alltför rudimentär utbildning i svensk grammatik.

På Högskoleverkets webbplats på Internet kan man i dag (mars 2005) läsa följande rubriker som talar för att undervisningen i svensk grammatik bör ges större utrymme i grundskola och gymnasium:
      *  Tyskstudenten – snart ett minne blott?
      *  Franska – ännu ett språk i kris
      *  Sämre förkunskaper bland nya studenter i engelska

SPRÅKFÖRÄNDRINGAR
Språket förändras ständigt.

Under en period kan ett visst sätt att välja och använda ord anses vara ett klart språkfel. Men ju frekventare detta "fel" blir, desto fastare blir det infogat i form- och satsläran. "Felet" blir till slut standard och upphör att vara fel. Alla språkriktighetsivrare får då erfara att de förgäves spjärnat mot udden.

En stor språklig förändring inträffade vid mitten av 1940-talet. Pluralform på predikat ihop med subjekt i pluralis försvann. Man började skriva t ex

Vi åker varje sommar till Västkusten    i stället för som tidigare    Vi åka varje sommar till Västkusten

Skolelever fick till en början välja fritt, antingen behålla plurarformen eller gå över till singularformen. Men de tillhölls att vara konsekventa. På bara några få år blev singularformen den allenarådande. Dagstidningarnas konsekventa val av singularis blev ett föredöme för alla.

I våra dagar (år 2005) tolereras enligt Svenska Språknämndens ställningstagande JAG KOMMER RESA I MORGON vid sidan av den hittills som korrekt ansedda formuleringen JAG KOMMER ATT RESA I MORGON liksom HAN VÄNDE SIG MED SITT TACK TILL ALLA DE SOM HJÄLPT HONOM vid sidan av den hittills som korrekt ansedda formuleringen HAN VÄNDE SIG MED SITT TACK TILL ALLA DEM SOM HJÄLPT HONOM.

Förändring av enskilda ord.    Inte bara satsbildningar utan även enskilda ord förändras med tiden, till stavning eller till böjning. Ett exempel hittar man i pluralformen av substantivet kollega som i tidgare upplagor av SAOL uppgavs ha pluralformen kolleger.

Senare upplagor av SAOL liksom Nationalencyklopedin anger både formen kolleger och formen kollegor. Det är möjligt att en förändrig håller på att ske så att pluraländelsen -or successivt slår ut ändelsen -er. Substantiv som i singularis slutar på bokstaven a. t.ex. saga, sida, kaka, glada, haka har pluraländelsen -or. Detta har säkerligen fått många att applicera -or som pluraländelse för kollega trots att SAOL tidigare endast godtog formen kolleger .

En lustig nybildning är ordet tänk som substantiv, inte som uppmaningsord." De företag som integrerar ett etiskt tänk i verksamheten är mer lönsamma än de som avstår ."     Det återstår att se om nybildningen blir bestående eller om vi kommer att minnas den som en tillfällig fluga.

TILLBAKA

---

ORD FRÅN FRÄMMANDE SPRÅK

I svenska språket finns många inlånade ord. Inlåningen har skett under århundraden. Under skilda tider har inlåningen varit starkare från ett visst språk än från andra. Nu är inlåningen särskilt stark från engelskan.

Reklammakarna tycks vara särskilt angelägna att berika annonser med engelska glosor.
Några exempel:

Summer comes with scampi   Rubrik i reklam för "expadrillos"   (en enkel sko, närmast en badsko)
Tools    Fasadskylt på järnhandelsbutik
Optimal living       Reklam för prefabricerat hus
Streetsko    En närmast befängd benämning på en sko i ett företags sortiment.

Det har blivit vanligare att titlarna på engelska filmer i motsats till förr inte översätts.
Det är lätt att hitta exempel.
Fantastic Four, Guess Who, The Wedding Crashers, Sin City, Million Dollar Baby.

Ord från engelskan som ofta används i svenskan är bebi, bebis, bebisar. Åtskilliga försvenskade varianter
av det engelska ordet baby är sedan länge gångbara i svenska språket. De svenska orden dibarn och spädbarn verkar ingen vilja använda längre.

Ett ord som för en del fått en tilltalande klang är support . Ett exemel: Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss för ytterligare support . Man kan undra varför de svenska orden stöd och hjälp ligger så undanträngda i hjärnans minnesceller.

Ibland undrar man hur engelsmän och amerikaner reagerar när de upptäcker engelska ord instuckna i svensk text. Skulle de t ex komma på idén att, liksom en svensk möbelfabrikant gjort, namnge en av sina soffor med orden SKÖNA SOFFAN SLICE?

Ordet SLICE betyder enligt lexikon SKIVA, DEL, SMULA, t ex SLICE OF BREAD (= en skiva bröd). En svensk möbelproducent skulle nog inte vid närmare eftertanke döpa sin sköna soffa till SKIVA. Men att göra reklam för SKÖNA SOFFAN SLICE går bra. Men går det inte käpprätt åt skogen försäljningsmässigt om man i en annons skulle puffa för den SKÖNA SOFFAN SKIVA?

En av mina vänner har åkt förbi Älvsjömässan och i närheten upptäckt ett nybyggt hotell med namnet TALK. Är det ett engelsk ord? Eller är det svenskt så att hotellet kanske är avsett för tyngdlyftare som ju använder talk på sina händer vid tyngdlyftning?

På den ort där jag bor finns ett hotell som på sina långsidor har ordet HOTEL men på en kortsida stavar ordet på svensk sätt, HOTELL . Man kan undra varrför det inte går att genomgående använda den svenska stavningen. Engelskspråkiga besökare kan säkerligen utan någon svårighet tolka ordet även när det är stavat på svenskt vis. Det tycks ha blivit en fluga bland många hotellägare att stava hotell med ett l. Så förvånas inte när du får läsa Hotel Scheele, Hotel Statt.

Kan förresten någon säga om ordet "list" i filmtiteln "Schindlers list" är ett svenskt eller engelsk ord? Det är en avgörande betydelseskillnad mellan det engelska och det svenska ordet. Jag är böjd att tro att list är ett engelskt, oöversatt ord. Översatt skulle i så fall filmtiteln lyda: "Schindlers lista"

Vilket eller vilka av av följande benämningar använder du? Miss Universe, Miss Universum, Fröken Universum, Fröken Värld. Svårt att låta bli att använda engelska ord, eller hur? Men det är förstås så att tävlingen har amerikanskt ursprung. Av det skälet blir den amerikanska benämningen naturlig.

Engelsmän säger open up och vi svenskar pårverkas, härmar och säger öppna upp trots att det borde gå väl så bra att säga det för oss svenskar enkla och naturliga ordet öppna .

Även om man tar avstånd från alltför ivrigt användande av engelska ord och uttryck i svensk text så måste man erkänna att en del från engelskan inlånade ord välkomnats av de allra flesta. Tejp/tape, fil/ file, mejl/mail är exempel på ord som vi flitigt och villigt använder.

TILLBAKA

OBJEKTSFORM

Ett språkligt fel - OBS, "felet" accepteras numera av SVENSKA SPRÅKNÄMNDEN, se nedan! - som florerar allt mer
är bruket att använda nominativformen i stället för objektsformen av pronomen, mestadels föregångna av preposition
och oftast följda av relativ bisats.

Några autentiska exempel:

1.   Vi ger ton åt professionella musiker, åt konsertarrangörer och åt de som vill spela själva.
/korrekt: . . . åt dem som vill spela själva/

2.   Från och med 1998 års bilmodeller ska bilarna vara helbilsklassade, vilket bland annat innebär att valet av däck begränsas till de som står angivna i registreringsbeviset.   
/korrekt: . . . till dem som står angivna i registreringsbeviset/

3.   Hos de som använder en annan datortyp eller webbläsare kan det däremot se mycket underligt ut.
/korrekt: Hos dem som använder . . ./

4.   Kunde han göra något för de båda?
      
/korrekt: . . . för dem båda?/

5.   De svenska spelarna delar prispengarna med förbundet och fördelar sen summan inbördes mellan de som varit med i laget under året.       
/korrekt: . . . mellan dem som varit med i laget under året./

6.   Men vi har inte fått några garantier och för de som ändå drabbas blir slaget hårt, säger ...       
/korrekt: . . . och för dem som ändå drabbas blir slaget hårt, säger . . ./

7.   Polisen kunde med B:s uppgifter snabbt finna de som sålt gitarrerna till affären.       
/ korrekt: . . . snabbt finna dem som sålt gitarrerna till affären./

8.    Det talas klarspråk bakom kulisserna, men ute bland de som berörs hörs knappast ett knyst.
/korrekt: . . . men ute bland dem som berörs hörs knappast ett knyst./

9.   Hans illa genomtänkta tal drabbade nämligen även de som gillar hans film.       
/korrekt: . . .drabbade nämligen även dem som gillar hans film./

10.  Avstressande hälsokurer är förbehållna de som redan har bäst hälsa.        
/korrekt: . . . är förbehållna dem som redan har bäst hälsa./

11. Nu skall det bli ekonomisk kompensation till de som arbetar vid millennieskiftet i flera kommuner.        
/korrekt : ... ekonomisk kompensation till dem som ../

(Observera att även ordföljden kan förbättras; flytta fram uttrycket i flera kommuner
Nu skall det i flera kommuner bli ekonomisk kompensation till dem som arbetar vid millennieskiftet.)

12. Till alla Ni som ....
/korrekt : Till alla Er som ... ./

13.  Vad säger du till alla vi bilägare ...?
/korrekt : ...till alla oss bilägare ... ? ./

Se på exempel nr3!   (Hos de som använder en annan datortyp eller webläsare kan det däremot se mycket underligt ut.)

Om meningen skrivits i vi-form skulle felaktigheten genast upptäckts. Hur illa hade det då inte låtit: Hos vi som använder
en annan datortyp eller webläsare kan det däremot se mycket underligt ut. Ingen skulle väl ha kommit på att skriva på det viset.

Det felaktiga Hos vi som . . . är analogt med det felaktiga Hos de som . . . Det korrekta Hos oss som . . . är analogt med det korrekta Hos dem som . . .

Min personliga tro är att den som väljer fel form av det personliga pronominet inte brytt sig om eller inte förmått ta ut satsdelar och därför inte inser att det relativa pronominet som är subjekt i bisatsen medan dem är allt annat än subjekt.

HUVUDSATS: Hos dem kan det (subjekt) däremot se mycket underligt ut
BISATS: som (subjekt) använder en annan datortyp eller webbläsare

För dem som vill lära sig tyska är det synnerligen viktigt att ha känsla för ordens kasus.
Vi pratade med de, som redan hade varit där kan inte översättas med Wir sprachen mit die, die schon da gewesen waren
Har man det språkligt riktiga framför sina ögon blir det lättare att finna den rätta översättningen Wir sprachen mit denen, die schon da gewesen waren. (Vi pratade med dem, som redan hade varit där.)

Det motsatta felet
- det att använda ett ord i objektsform som subjekt - förekommer mera sällan.

Här ett par exempel, tagna ur dagstidningar:

Till det kommer alla dem som har förtidspensionerats.

Icke förvånande klarar de sig sämre än dem som klarar skolan.
Fullständigt uttryckt: ...än de gör som klarar skolan.

Byt ut dem mot de så blir det rätt.

(Kan det vara talspråkets dom som misslett skribenterna?)

---

PS Via e-mail har jag 1998-11-20 fått tips om två artiklar i objektsfrågan. De är skrivna av Bertil Molde och Sten Ewerth i tidskriften Språkvård nr 4 1980 resp. nr 3 1992. Språkvård utges av Svenska språknämnden.

PPS
Svenska språknämnden har nyligen (sommaren 2005) kommit ut med en Språkriktighetsbok

Nämnden anser att både De som och Dem som kan användas
i objektsposition och efter preposition. I subjektsposition går dock bara de som

TILLBAKA

---

YTTERLIGARE FYND BLAND SPRÅKFELEN

Många av de fel i språket vi hakar upp oss på kan säkert bero på brådska hos dem ( obs ej ...hos de ... ) som skrivit. Det är alltså tillfälliga, inte innötta fel och därför av annan karaktär och frekvens än slopandet av objektsformen.

Jag har antecknat några fel jag nyligen funnit i tidningsartiklar:

1. Två stora gasjättar som inte sparar varken möda eller kronor.

Exemplet bör formuleras antingen enligt a) eller b) nedan:
a) Två stora gasjättar som inte sparar vare sig möda eller kronor. /eller/
b) Två stora gasjättar som varken sparar möda eller kronor.
(inte och varken passar inte ihop)

2. De (=formuleringarna) bygger uppenbarligen kring antaganden som inte har angivits av varken överbefälhavaren, regeringen eller riksdagen.

Ordet "kring" bör ändras till "på" och "varken ... eller" bör bytas till "vare sig ... eller".
De bygger uppenbarligen på antaganden som inte har angivits vare sig av överbefälhavaren, regeringen eller riksdagen.

3. Till skillnad från t ex gasolen medför eldningen dock en del aska, och som någon måste ta hand om.

I detta exempel har skribenten använt den samordnande konjunktionen och för att binda samman en huvud- och en bisats. - Och får bara sammanbinda satser och satsdelar av samma slag. Stryk ordet och så blir meningen korrekt formulerad.
Till skillnad från t ex gasolen medför eldningen dock en del aska som någon måste ta hand om.

4. NN var ansedd som en outhärdlig tråkmåns och som aldrig accepterade en inbjudan till fest.
Författaren, en välkänd sådan, har här på ett felaktigt sätt låtit den samordnande konjunktionen och sammanbinda en huvudsats och en bisats. Stryk ordet och så blir meningen korrekt!
NN var ansedd som en outhärdlig tråkmåns som aldrig accepterade en inbjudan till fest.

5. Förmåner och dess beskattning.

Eftersom förmåner är ett pluralt ord duger det inte att som i exempel nr 3 använda ordet dess. Ordet deras bör användas.
Förmåner och deras beskattning.

6. Vi föreslås intervjua de vars mediala värde nu ökat.

Predikatet intervjua är åtföljt av ett objekt som bör skrivas i objektsform. Således skall det här heta dem och inte de. - Det relativa vars får syfta tillbaka endast på ett ord i singularis så ändring bör ske till vilkas.

Korrekt: Vi föreslås intervjua dem vilkas mediala värde nu ökat.

7.Men även uppstickaren Liza Marklunds Sprängaren och Studio Sex lockade köpare men som också förskansade sig med Vägen till Jerusalem av Jan Gulliou.

Meningen är ett exempel på dålig svenska. För att meningen skall fungera bör men före relativa som strykas. Därefter bör orden förskansade sig med bytas ut. Bytet kan lämpligen göras till försåg sig med - Det är möjligt att journalisten haft orden tillskansade sig i tankarna och omvandlat dessa ord till förskansade sig . Nu passar förstås inte heller tillskansa sig i sammanhanget. Tillskansa sig betyder att orättmätigt skaffa sig.

Meningen, rättad, kan lyda så här:
Men även uppstickaren Liza Marklunds Sprängaren och Studio Sex lockade köpare som också försåg sig med Vägen till Jerusalem av Jan Gulliou.

8. Man vill ha resultat som speglar sina åsikter.

Byt ut ordet sina mot ordet ens!   

Således: :  Man vill ha resultat som speglar ens åsikter.

9. Gamla och nya patienter hälsas välkommen!

Det bör naturligtvis heta:    Gamla och nya patienter hälsas välkomna!

10. En Tobinskatt skulle lägga sig mellan köp- och säljordrarna på valutorna.

Ordet    ORDRARNA   finns inte.  Det felaktiga ordet har antagligen tillkommit genom någon analogibildning. Kanske har skrivaren påverkats av böjningen av ett sådant ord som container. container - containern - containrar - containrarna

Ordet order har plurarformen order.
Det heter:   en order, ordern - flera order, orderna.
Korrekt:   En Tobinskatt skulle lägga sig mellan köp- och säljorderna på valutorna.

11. Flera träd hade dessvärre sökt sig för att vila sig på elledningarna.

Detta är ett exempel på en illa formulerad mening. Bättre vore: .

Flera träd hade genom snötyngden böjts över elledningarna.

12. Där bevisade Lillstadspolisen henne fel i helgen då de beslagtog smällare från en 13-årig pojke.

Meningen ser ut som en direktöversättning från engelskan: The police proved her wrong...

Meningen blir bättre om den skrivs så här:
Lillstadspolisen bevisade att hon hade fel då den i helgen beslagtog smällare från en 13-årig pojke.   eller    Genom att i helgen beslagta smällare från en 13-årig pojke bevisade Lillstadspolisen att hon hade fel.

13. På kvällen skall det grillas hamburgare för att sedan krypa in i sovsäckarna för att sova.

Författaren vill tala om att två saker skall ske 1) det skall grillas 2) det skall krypas in i sovsäck. Åtgärd nr 2) försöker han säga i en bisats utan subjekt. Det blir därmed bara en påhängd infinitiv och meningen blir oskön.

Förslag till ändring: På kvällen skall ungdomarna grilla hamburgare och sedan krypa in i sovsäckarna för att sova.

14. Tidigare har forskare bara kunnat bevisa att PCB kan orsaka skador på foster och hos barn som fortfarande ammar.

Amma betyder "ge di". Barn ammar inte. De ammas. De diar.

15. I- och urlastning tar också sin tid och en guide behövs eftersom att man inte kan gå ur bussen vid sevärdheter.

Här har författaren felaktigt radat upp två konjunktioner eftersom och att efter varandra. Ordet att bör strykas.

TILLBAKA

---

Val av tempus

Det händer att skribenter i en redogörelse om något som hände i förfluten tid tillgriper presens (nutidsform). Detta stilistiska grepp kan om det utnyttjas skickligt ge en spänstig och medryckande framställning. Att i en och samma mening använda både imperfektum (dåtid) och presens (nutid) är inte att rekommendera.

Här är ett exempel på en inte helt lyckad blandning av tempus:

På 1960-talet förändras synen på kvinnornas situation, vilket resulterade i subentionerade barnomsorgslösningar.

En god regel: Var konsekvent vid val av tempus!

TILLBAKA

Val mellan hans/hennes och sin

Två meningar med olika ordval och olika innebörd:
Erik letade efter sin klocka (det är Eriks klocka) respektive Erik letade efter hans klocka (det är någon annans klocka)

Ordet sin syftar alltid på satsens subjekt.

I en dagstidning har jag hittat ett exempel med felaktigt ordval.

"Det var den 51 årige Mangskogsbon Evert Bryntesson som fann Kenneth Hagman död i sin taxibil ..." Det rätta förhållandet är att taxibilen inte ägdes av Bryntesson utan av Hagman. Ordet sin bör därför bytas ut mot ordet hans.

TILLBAKA

Huvudsats och bisats

Sätter man in ordet inte i en sats kommer det i bisats till vänster, i huvudsats till höger om predikatet.

Exempel: Han steg (inte) av bussen, /huvudsats/
då den (inte) stannade vid Stora Torget. /bisats/

Man bör inte - såvida man inte har verklig stilkänsla - låta en bisats ensam bilda mening. En mening bör innehålla en huvudsats. Meningen kan dessutom innehålla en eller flera bisatser .

Här är ett ett exempel på hur författaren utan finess låtit en bisats ensam bilda mening.

"Medan jättar som Hennes & Mauritz och Dressman kan vara på väg till Big Inn-huset."

Här kommer så ett exempel med felaktig sammanbindning av en huvud- och en bisats med den sammanbindande konjunktionen och:

Yrkesrevisorn i det kommunägda Kolsvahem AB ansåg i den revisionsberättelse för år 2000, och som lämnades för två månader sedan, att styrelsens ledamöter inte bör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Meningen blir korrekt om ordet och strykes.

GRUNDREGEL:
- Sammanfogning av huvudsats och bisats får inte ske med samordnande konjunktioner ( och, samt ). Samordnande konjunktioner kan bara sammanbinda satser och satsdelar av samma slag

TILLBAKA

EKONOMISKA TERMER SOM IBLAND MISSHANDLAS

Det händer rätt ofta att innebörden av ordet BORGENÄR inte står klar för skribenten. Ordet förväxlas med BORGENSMAN .

Borgenär = fordringsägare              Borgensman = person som gått i borgen för annan persons skuld

"Driva in en fordran"                       "Betala en skuld" .
Så heter det men man hör ibland det helt ologiska uttrycket "Driva in en skuld".

Debet är den vänstra sidan av ett konto. När man noterar i debet så debiterar man. Lägg märke till stavningen!

TILLBAKA

RÄTT VERB TILL RÄTT SUBSTANTIV

En del substantiv kombineras bättre med ett bestämt verb än med andra verb. Vissa kombinationer av verb och substantiv är mindre bra eller helt oacceptabla.

Här är ett exempel på en mindre bra kombination:     förrätta äktenskap.

Gångbara kombinationer är:         ingå äktenskap,     förrätta vigsel

Ytterligare ett exempel på olämplig kombination av verb och substantiv:     besvara samtal    
Uttrycket möter man ofta när man hamnat i en telefonkö.
"Det är många som ringer. Vi besvarar ert samtal så snart vi kan."

Gångbara kombinationer är:    Vi tar emot ert samtal så snart vi kan.     Vi besvarar era frågor så snart vi kan.
Man besvarar frågor, inte samtal.

TILLBAKA

RÄTT PREPOSITION

Att använda rätt preposition är för en infödd svensk i allmänhet ganska lätt, åtminstone i vardagliga fraser. Men för en invandrare kan valet av preposition många gånger vara svårt. Den som känner sig osäker får lita på ordböcker.

Då jag gick i realskolan, det är länge sedan nu, fick vi lära oss att det skulle heta i början av, vid mitten av, mot slutat av . Att kasta om prepositionerna i dessa utryck ansågs vara fel. I dag reagerar nog inte särskilt många mot skrivningen i slutet av .

Kanske inte heller särskilt många reagerar mot frasen ”nämndens synpunkter i fråga om arbetsutskottets förslag” . En del skulle dock föredra den mindre klumpiga, mindre byråkratiska formuleringen ”nämndens synpunkter på arbetsutskottets förslag” .

Andra ”tunga” ord som kan ersättas med enklare prepositioner är angående, avseende, beträffande, rörande.

Olika verb kräver olika prepositioner. Det heter t ex gardera mot och inte gardera för .

Det heter recension av en bok, presentation av en bok och inte recension om en bok, presentation om en bok

Förr styrde svenska prepositioner olika kasus i likhet med vad som fortfarande gäller i det tyska språket. Prepositionen till styrde genitiv, vilket lever kvar i en del stående uttryck såsom till havs, till sjöss, till fots, till skogs, till lags, till handa, till viljes .

Exempel på preposition med dativ har vi i uttrycket gå man ur huse. .

TILLBAKA

TANKESUBJEKT

I satsen "Jag är glad" är jag subjekt och glad subjektiv predikatsfyllnad. Predikatsfyllnaden skall enligt reglerna till sitt numerus rätta sig efter subjektet. Man måste alltså skriva:
Jag är glad och kan inte skriva Jag är glada.

Tidningsrubrik:
EFTER FLERA ÅRS SLIT ÄR ARBOGA BÅTKLUBB KLARA MED BYGGET
Ordet båtklubb är singularis. Därför måste det heta  ... ÄR ARBOGA BÅTKLUBB KLAR MED BYGGET..

Den rättade tidningsrubriken bör lyda:
EFTER FLERA ÅRS SLIT ÄR ARBOGA BÅTKLUBB KLAR MED BYGGET .

Rubriksättaren har troligen för sin inre syn sett ett antal klubbmedlemmar som slitit med att bygga ett båthus och vips är det inte det singulära båthus som fått gälla som subjekt utan det plurala ordet medlemmar. Det inte utsagda subjektet (tankesubjektet) har lett till att den subjektiva predikatsfyllnaden fått felaktig form.

Och så ytterligare ett exempel på fel av samma typ:
Allmänna reklamationsnämnden rekommenderar företagen att följa deras beslut.

Eftersom reklamationsnämnden är ett ord i singularis duger det inte att som i exemplet använda ordet deras. (Skribenten har tydligen tänkt på befattningshavarna hos nämnden, använt dem som "tankesubjekt" och därför fastnat för ordet "deras".) Ordet dess bör användas.
Allmänna reklamationsnämnden rekommenderar företagen att följa dess beslut.

TILLBAKA

---

PLURALFORMER PÅ EN DEL SUBSTANTIV

Man möter ibland substantivformer som inte återfinns i Svenska Akademies ordlista. Här ger jag några exempel.

ENTAL                                           FLERTAL
                                  KORREKT                       FELAKTIGT
meter                             meter                         metrar
minuter                           minuter                       minutrar
order                             order                         ordrar

Vi har väl alla hört talas om 110 meter häck men inte säger väl någon 110 metrar häck?

Även måttsordet liter har lika entals- och plurarform   (en liter - flera liter)
Exemel: "Han fyllde tanken med 40 liter bensin" Inte: Han fyllde tanken med 40 litrar bensin"

Pluralformen litrar kan användas som beteckning för literflaskor .

Den felaktiga formen ordrar tycks tyvärr ha blivit ganska vanlig. Till och med ett så stort företag som Handelsbanken skriver i ett utskick " ... lägga samman ordern med andra ordrar ..."

TILLBAKA

---

FELAKTIG SYFTNING

. . . med tanke på att risken för långa leveranstider på upp till två månader skulle kunna fördröja byggstarten som i sin tur skulle få svårt att åta sig projektet.

Som (= subjektet i bisatsen) syftar tillbaka på byggstarten . Författaren uppger alltså att byggstarten får svårt att åta sig projektet. Men givetvis kan en byggstart aldrig åta sig ett projekt. Punkt borde ha satts efter byggstarten och bisatsen formulerats om med ett annat subjekt.

TILLBAKA

---

DENNE/DETTA + SUBSTANTIV

NN hoppades att denna händelsen ska tjäna som en läxa för samtliga inblandade.

I sydliga delar av Sverige är det relativt vanligt att man använder uttryck som " denna händelsen " och " detta huset ". Denna typ av förstärkning av den bestämda formen är inte helt respekterad i skriftspråket. Godtaget är denna händelse och det alternativa händelsen. . Vill vi som inte är från sydligaste delen av Sverige få substantivet mer betonat, tar vi till det utpekande ordet den.

Alltså:
NN hoppades att händelsen ska tjäna som en läxa för samtliga inblandade.
NN hoppades att denna händelse ska tjäna som en läxa för samtliga inblandade.
NN hoppades att den (starkt betonat, just den) händelsen ska tjäna som en läxa för samtliga inblandade.

TILLBAKA

---

SPENDERA

En del menar att ordet SPENDERA kan användas i båda nedanstående betydelser
a) frikostigt ge ut, bjuda på, betala
b) tillbringa, vistas (om tid)

Exempel:
a) Hans utgifter för nöjen var en struntsumma jämfört med vad hans granne
spenderade på krogbesök.
b) Familjen spenderade semestern i Italien

Förstnämnda betydelse och användning av ordet spendera är den vanligaste
och av många ansedd som den enda rätta.

I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) kan man hitta exempel från 1700-talet
på ordet spendera i tidsbetydelse:
"Som jag kommer så sent fram, så har jag ei mycken tid at spendera på brefs skrivande."

Det verkar emellertid som om ordet i denna betydelse varit ur modet under
både 1800-talet och 1900-talet.

I engelskan används ordet spend i båda de angivna betydelserna:
a) spend money like a sailor
b) spend a night with somebody, spend a lot of time

Påverkan från engelskan kan eventuellt medföra att spendera i tidsbetydelse
vinner terräng i svenska språket. Men än överväger betydelsen ge ut, betala.

Här ett exempel (2001-01-17) på en uppstyltad användning av ordet spendera:
12-åringen hade då av rädsla spenderat helgen hemma hos en kamrat men fördes nu
under bryska omständigheter tillbaka till hemmet.

TILLBAKA

---

SÄRSKRIVNING

Troligen influerade av anglosaxiskt skrivsätt har en del i de yngre generationerna lagt sig till med att särskriva ord som i det svenska språket skall utgöra ett enda ord.

Våra kunder hjälper vi med att finna den optimala lösningen på resurs   behovet

Vad finns det egentligen för anledning att skriva resursbehovet i två ord? Svar: ingen.

Och varför skriver man så här:
En höjdar   delikatess.

Särskrivningarna skapar i vissa fall dråpliga, av skribenten ej avsedda eller insedda effekter. - Vad sägs om följande exempel?

Djupfryst   kyckling   lever (Lyckligt slut! Kort tid i frysen?)

Tio   års   jubileum (Måste man dra ut på jubileet så länge?)

Ren   korv (Det är bra! Oren korv vill vi ju inte ha.)

Sjö   nära tomt till salu (Tänk att kunna få köpa en hel sjö!)

Sten   tvättade Levis jeans (Hygglig kille den där Sten.)

Hos oss kan ni få er älsklings   färg. (Varför inte ge den direkt till henne/honom?)

Jag arbetar en hel del med fel   analys. (Det måste vara ineffekivt)

Det är naturligtvis inte heller bra med hopskrivning där det skall vara särskrivning. Vad sägs om följande exempel som uppvisar både en galen hopskrivning och en tokig särskrivning?

Halvgrillad kyckling med kul potatis.

Det blir smakligare om man skriver: Halv, grillad kyckling med kulpotatis.

TILLBAKA

---

Ords och meningars betydelse.

Vilken betydelse lägger vi i ord vi läser?

Goda författare är mycket noggranna i sina val av ord och meningskonstruktioner. De söker och väljer uttryck som svarar mot vad de vill säga. Även goda journalister lägger sig vinn om att finna talande och lättfattliga uttryck även om de i arbetets brådska inte alltid träffar rätt.

På ett nummer av Svensk Damtidning finner jag på dess omslagssida orden MADELEINES HÄFTIGA   GLAMOUR PARTY. Jag stannar inför ordet   HÄFTIGA.

För mig har ordet häftig betydelsen snabbt fortskridande, kraftfull, våldsam . Exempel på meningar där ordet passar kan vara följande:

- De överraskades av ett häftigt skyfall
- I landet utbröt en häftig epidemi
- Vulkanen fick ett häftigt utbrott

Vad menas då med ett häftigt glamourparty? Skall det tolkas som liktydigt med glansfull, påkostad, överdådig fest, något extraordinärt, något sensationellt, något nästan utmanande eller kanske till och med något skandalöst? Gick det vilt till på partyt?

Jag tror att häftigt i sin här oklara och obestämbara innebörd är tillkommet för att få läsaren nyfiken. Ordet kan gissningsvis öka lösnummerförsäljningen och är ur den synpunkten mycket väl valt men inte är det upplysande.

Det är nog så att ungdomar numera använder ordet häftig i väldigt många olika sammanhang bara för att förstärka det som egentligen är kul, våghalsigt, annorlunda, överdådigt, överraskande osv.

Att använda sig av ett och samma ord i vitt skilda sammanhang är ju bekvämt men språkligt utarmat. Man lämnar åt lyssnarna – eller läsarna – att lägga in deras egna tolkningar av det de hör eller läser.

Den som vill forma sitt budskap på ett talande och lättförståligt sätt måste lägga ner betydande möda i sina formuleringar och ordval. Det gäller att stryka och ändra i konceptet, inte bara en utan flera gånger, stryka och ändra och korta ner. Ibland kan den rätta formuleringen komma på en gång men många gånger ligger det idogt arbete i att få fram den.

Anm. Studiet av ords och meningars betydelse tillhör vetenskapsgrenen SEMANTIK. Ordet härrör från ett grekiskt ord med betydelsen tecken, signal. En utmärkt bok i ämnet är Hayakawa, Vårt språk och vår värld.

TILLBAKA

---

VAL AV PREPOSITION

Det är inte alltid enkelt att välja preposition. Vilken preposition som skall användas är i hög grad beroende av i vilken ordsammanställning prepositionen ingår.

Ett substantiv följs ofta av ett prepositionsuttryck. Detta uttryck kan betraktas som ett attribut till substantivet. Varje substantiv kräver oftast sin bestämda preposition. Exempel: önskan om, krav på, glädje över, kärlek till.

I värsta fall kan ett felaktigt val leda till att läsaren får svårt att tolka innebörden av det skrivna. Här ett exempel:
                          I våras var kritiken stark för att flera myndigheter ...

Vad menar man? Förelåg det kritik mot att flera myndigheter ... eller hade man krav på att flera myndigheter skulle ...?

TILLBAKA

---

MISSBRUKET AV ORDET SJÄLV

Det finns människor som utan att tveka exempelvis kan säga:

                        "Jag var själv hela kvällen."

Det låter både illa och komiskt. Själv kan absolut inte betyda ensam.
Ytterligare ett exempel på felaktig användning av ordet själv:

                        "Det är inte så lätt när man
                        måste vara själv med småbarn".

Här kommer ett par exempel på rätt användning av ordet själv.

                        "Jag har själv lagat köttbullarna."

(Innebörd: "ingen annan än jag /just jag/ har lagat köttbullarna")

                        "Eftersom jag själv inte visste hur det förhöll sig
                        lät jag saken bero."

(Innebörd: "eftersom just jag inte visste hur det förhöll sig lät jag saken bero".)

För en tid sedan var jag och lyssnade på trubaduren Evert Ljusberg.
Han framförde en hel, lång visa om själv och ensam. Av visan framgick klart
och tydligt hur man skall uttrycka sig. Även trubadurer kan vara språkvårdare.)

TILLBAKA

---

SE UPP MED ORDFÖLJDEN!

Här kommer ett dagstidningsexempel. Namnen i meningen är påhittade.

"Hemvärnets Sven Anderbrant vill också förtydliga att Jonas Krondal fick ta
emot den undersökning som har gjorts i egenskap av ordförande i tekniska nämnden."

Hoppsan, här får man veta att en undersökning kan vara ordförande. Uttrycket
i egenskap av ordförande måste placeras på annat håll i meningen.

Sedan kan man ju undra över om en ordförande kan ta emot en undersökning.
Antagligen tar han emot en undersökningsrapport.

Visst blir det bättre om man skriver :   ...vill också förtydliga att Jonas Krondal i egenskap av
ordförande i tekniska nämnden fick ta emot den undersökningsrapport som upprättats.

Vad sägs om ordföljden i den här meningen?   Hon har hittat både
vikingahallar och studerat de karaktäristiska gravarna.

Flytta ordet "både" ett steg åt vänster så blir det bättre
Hon har både hittat vikingahallar och studerat de karaktäristiska gravarna.

TILLBAKA

---

OTYMPLIGT SPRÅK

Även om en språklig framställning är grammatikaliskt korrekt kan den vara
undermålig, kanske därför att den är tung och svårförstålig. Tidskriften
SUNT FÖRNUFT presenterar i nr 5 år 1999 ett avskräckande exempel på byråkratspråk:

              "Oaktat att ni inte styrkt att bolaget varit ägare till bilen
               även under den tid som ni enligt bilregistret personligen
               varit registrerad som ägare till bilen anser jag mig med 
               beaktande av de uppgifter som ni senast lämnat inte längre
               ha tillräckliga skäl att vidhålla att avdrag för reparations-
               kostnader om cirka 35 000 kronor bör vägras." 

Vad menar författaren? Jo, att skattemyndigheten godkänt ett begärt avdrag.

Och så kommer här ett exempel på otympligt språk med helt omöjlig satsbyggnad. En horrör. Det är synd att dagstidningarna inte längre anser sig ha råd med korrekturläsare så att vi slapp läsa meningar av detta slag.

              "Vi har gjort en plattform om hur vi vill att det ska se ut och 
               vad vi ska satsa på som är en bas för att projektet kan sättas
               igång."

Läs gärna även Akademiskt skitsnack

TILLBAKA

---

KASCHARNAS LAND

Nya ord uppträder alltemellanåt i språket. Lokalt blir de använda flitigt utan att vara gångbara i språket på andra orter.    Ett exempel är ordet   kasche.    I två städer,   som jag känner väl till,   är ordet flitigt utnyttjat som synonym till ordet   kasse   med betydelsen bärpåse.

Svenska akademiens ordlista (SAOL) har ännu inte tagit upp    kasche   som ett godkänt ord.

En f d kollega till mig som tillbringar sina somrar i södra Frankrike brukar då vi träffas vid sommarens slut ofta konstatera   "nu är jag tillbaka i kascharnas land."

TILLBAKA

---

SPRÅKFÖRNYELSE?

Vad sägs om följande citat, hämtat ur Bärgslagsbladet den 27 oktober 2000?

-Vi har kastat de gamla muggiga titlarna i Hästens nya organisation, förklarar Johan. Titeln growth inforcer är engelska för "tilltvinga tillväxt". Sen har vi en Profit inforcer, team builder ...

(varken ordet inforce eller ordet inforcer går att återfinna i Websters stora lexikon, däremot ordet enforce )

Språket hos Hästens sängar håller kanske på att bli lika rutigt som företagets textilier? Ibland grått, ibland blått. I varje fall tycks man ha startat ett försök att med engelska ord, även icke existerande sådana, slå ihjäl "Ärans och hjältarnas språk".

TILLBAKA

---

DUBBELT SUPINUM

Har´u hunni bunni hunn?

Kul ramsa, eller hur? Den innehåller två på varandra följande supinum: hunnit och bundit.

Det är mycket vanligt med dubbelt supinum och det må man möjligen kunna tillåta sig i talspråk även om man sällan lyckas åstadkomma lika rolig ljudföljd som i det inledande citatet. I skriftspråk däremot anses man ha gjort sig skyldig till ett språkfel om man radat upp två supinum efter varandra. Därför bör man skriva hunnit binda (dvs supinum + infinitiv).

Korrekt skriftspråk:     Har du hunnit binda hunden?

Den som skrivit det nedanstående har verkligen varit inkonsekvent:

      "Strategigruppen har försökt tagit fram och försökt skapa 
       former och en organisation om hur detta ska gå till rent praktiskt"

först felaktigt ...försökt tagit ... sedan helt rätt ...försökt skapa...

...en organisation om .... Så kan det inte heta. Vi gör om hela meningen:

Strategigruppen har försökt ta fram och skapa former och regler för hur detta skall gå till rent praktiskt.

TILLBAKA

---

---

BRISTANDE    KONGRUENS

1.Våra Partners får hjälp med karriärsplanering, träning och att hitta de rätta projekten.

Meningen ovan är ett exempel på en språklig företeelse som man då och då får se exempel på. Bristande kongruens. får hjälp med har i meningen tre objekt karriärsplanering, träning och att hitta de rätta projekten?

Det första objektet är ett substantiv liksom det andra medan det tredje är en infinitiv, i sin tur med ett eget objekt. Börjar man en uppräkning av objekt och låter det första av dem vara ett substantiv bör alla de följande objekten i uppräkningen också vara substantiv. Gör man inte det "haltar" meningen.

Genom att formulera så här får man bort den bristande kongruensen:

Våra partner får hjälp med karriärplanering, med träning och med framtagning av de rätta projekten.

Förbättrad formulering är även följande (det kanske är den författaren avsett):

Våra partner får hjälp med karriärplanering och med träning i att hitta de rätta projekten.

PS Som pluralform av ordet "partner" kan enl. SAOL såväl "partner" (våra partner) som "partners" (våra partners) användas. För övrigt finns det ingen anledning att skriva ordet partner med inledande versal då ordet inte står först i meningen. - Jag känner för att använda karriärplanering i stället för det av författaren använda karriärsplanering

Ytterligare exempel:

2. Han frågade efter våra namn och var vi bodde.

Ett rätt sätt att skriva vore: Han frågade efter våra namn och våra bostadsadresser.
Ett annat riktigt sätt att skriva vore: Han ville veta vad vi hette och var vi bodde.

Ett tredje exempel:

3. Lasse inledde med en presentation av Olrogs uppväxttid i trakten av Nyköping och att det är ortsnamn från denna tid som ofta förekommer i Olrogs visor.

Det haltar rejält i meningen. För att förbättra den skulle man kunna skriva:

Lasse inledde med en presentation av Olrogs uppväxttid i trakten av Nyköping och uppgav att det är ortsnamn därifrån som ofta förekommer i Olrogs visor.

Och ett exempel till:

4.... allt från att han var ordblind till att bli tilldelad både en plats i svenska akademin och Nobelpris.

Förslag till förbättring: ... allt från det att han var ordblind till det att han blev tilldelad både en plats i svenska akademin och Nobelpris.

Här ytterligare exempel på bristande kongruens:

5. Rivning diskuterades också. Men det skulle bli dyrt på grund av miljökrav och att det finns asbest.

I meningen ovan har författaren felaktigt och oskönt genom ordet "och " samordnat ett substantiv "miljökrav" med en bisats "att det finns asbest."

Ändringsförslag:
Rivning diskuterades också. Men den skulle bli dyr på grund av förekomsten av asbest och de därmed förknippade miljökraven.

Och så upptäcker jag ytterligare exempel i en dagstidning:

6. Företagets blir lokal partner i X-stad och vara med hela vägen från försäljning till installation och eftersupport.

Kommentar:   s-et i "Företagets" är tydligen ett rent skrivfel; någon syftning är, kan man se av sammanhanget, inte avsedd. Den bristande kongruensen avhjälps om man skjuter in kommer att i meningen.

I rättat skick skulle meningen därmed komma att lyda:

Företaget blir lokal partner i X-stad och kommer att vara med hela vägen från försäljning till installation och eftersupport.
Anm. Egentligen är förstavelsen efter i ordet eftersupport onödig.

7. Följden blev resor och att han vistades allt oftare i statsministerns tjänstebostad i Stockholm
Här har författaren, en journalist, samordnat substantivet resor med en bisats, en att-sats.

Meningen hade kunnat formuleraas t ex så här:
Följden blev resor och tätare vistelser i tjänstebostaden i Stockholm.

TILLBAKA

---

---

KOMMER   -   KOMMER ATT

Jag kommer att träffa honom i morgon.   Så bör det heta.  

Inte:   jag  kommer träffa honom i morgon.

Enhetern kommer att   fungera som ett slags tratt.   Så bör det heta.  

Inte:   Enheten kommer fungera som ett slags tratt.

Jag kommer att försöka så mycket det går.   Så bör det heta.  

Inte:   jag kommer försöka så mycket det går.

Det är min personliga övertygelse att OM:s bud inte kommer att accepteras.   Så bör det heta.  

Inte:    Det är min personliga övertygelse att OM:s bud inte kommer accepteras.

Hos den yngre generationen faller oftast infinitivmärket  att   bort.   Känslan för kommer att har däremot stannat kvar hos den äldre generationen. Det spörs vilken av varianterna som kommer att bli godtagen standard i framtiden.

I dag tycks många, även välrennomerade dagstidningar, vara på väg att allt mer och mer slopa ordet att efter ordet kommer Man kan ana påverkan från engelskan.

Den av Svenska Språknämnden under år 2005 utgivna Språkriktighetsboken tillåter att kommer (utan att) används. Därmed är både konstruktionerna tillåtna.

Kanske blir det med tiden lika naturligt att säga: JAG KOMMER RESA I MORGON som JAG SKA RESA I MORGON. Därmed skulle KOMMER i detta sammanhang att fungera precis som ett modalt hjälpverb.

TILLBAKA

---

VAR   -   VART

Ordet var uttrycker befintlighet.   Var bor du?

Ordet vart uttrycker riktning.  Vart är du på väg?

Låt språket få behålla sin förmåga att på detta sätt markera skillnaden mellan befintlighet och riktning! Tyvärr finns de som utan att blinka säger:   Vart bor du?  Det låter mycket illa.

Man hamnar på (befintlighet) en plats , man hamnar i (befintlighet) klistret. Alltså: man hamnar inte till (riktning) en plats, man hamnar inte till (riktning) klistret. Efter verbet hamna måste vi använda ett uttryck som anger befintlighet. Därför går det inte att skriva:

När den fungerar stoltserar den med en sökmaskin som talar om vart du inte vill hamna.

Ändring: byt ut vart mot var eller byt ut hamna mot komma

TILLBAKA

---

LOGIK  -  TANKELUCKOR

Fundera på den här meningen!

Vårt sista besök denna dag gör vi vid Berggrenska gården där vi förutom konsthantverk kommer att dricka vårt eftermiddagskaffe.

Nog borde ett par ord sättas in.

Så här blir det bättre:    Vårt sista besök denna dag gör vi vid Berggrenska gården, där vi förutom att titta på konsthantverk kommer att dricka vårt eftermiddagskaffe

Ett kryptiskt uttalande gjordes i riksdagsdebatten den 9 februari år 2000 av vår utrikesminister Anna Lindh:

"Neutraliteten ger oss en chans att vara neutrala."

Nog har hon utelämnat (underförstått) en tankegång. Kan man gissa att hon egentligen menat följande?

Proklamerad (tillkännagiven) neutralitet ökar vår chans att vara neutrala.

TILLBAKA

---

KONTAMINATION

Det är inte ovanligt att två uttryck blandas samman så att en felaktig språkkonstruktion uppstår.

Här är ett exempel från en tidning.

Under den tiden har de knutit kontakter som gagnar både deras ABB-företag som ABB Switchgear i Arboga.

Exemplet uppvisar en sammanblandning /kontamination/ av     både - och     och     såväl - som.
Det blir rätt om man skriver :

Under den tiden har de knutit kontakter som gagnar både deras ABB-företag och ABB Switchgear i Arboga

Under den tiden har de knutit kontakter som gagnar såväl deras ABB-företag som ABB Swetchgear i Arboga

En meningskonstruktion som man ibland får höra i väderleksrapporterna är:

Temperaturen under dagen kommer att bli mellan 10 till 12 grader.

Rätt kombination av prepositioner är:    mellan - och    liksom    från - till

För korrekt formulering bör således endera av följande väljas:

a) Temperaturen under dagen kommer att bli mellan 10 och 12 grader.
b) Temperaturen under dagen kommer att bli från 10 till 12 grader

Här följer exempel på ett annat mycket frekvent fel som beror på sammanblandning.

"Derwent hör till en av Englands äldsta penntillverkare."

Sammanblandningen har ägt rum mellan följande två korrekt formulerade meningar

a) Derwent är en av Englands äldsta penntillverkare
b) Derwent hör till Englands äldsta penntillverkare

Den felaktiga meningen:
"Woody Allen kan fortfarande räknas till en av världens skickligaste regissörer."
kan på analogt sätt rättas till

a)Woody Allen är fortfarande en av världens skickligaste regissörer."
b)Woody Allen kan fortfarande räknas till världens skickligaste regissörer."

Och här har vi ytterligare ett par kontaminationer som ger ologisk mening:

Vår nyrenoverade restaurang tillhör en av de naturliga mötesplatserna på hotellet.

På ettdera av följande sätt bör vi skriva:

a) Vår nyrenoverade restaurang är en av de naturliga mötesplatserna på hotellet.
b) Vår nyrenoverade restaurang tillhör de naturliga mötesplatserna på hotellet.

REGEL: Använd a l d r i g konstruktionerna "tillhör en av ..." "räknas till en av ..."
(utom i fall såsom följande: "Hunden tillhör en av världens skickligaste regissörer.")

TILLBAKA

---

TAUTOLOGIER

Tautologi = kaka på kaka, onödig upprepning av samma sak med andra ord.

Orsaken till olyckan berodde på att föraren bländades av solen.
För att rätta kan man skriva på något av följande sätt:

   a) Olyckan berodde på att föraren bländades av solen.
   b) Orsaken till olyckan var att föraren bländades av solen.

Fullmäktige beslöt göra en förnyad omprövning

Välj för att få det riktigt ettdera av följande skrivsätt
   a) Fullmäktige beslöt (att) göra en förnyad prövning.
   b) Fullmäktige beslöt (att) ompröva ärendet.

En gymnasieskola för alla.

Ordet "gymnasium " har sitt ursprung i den grekiska antiken.
"gymnos" = naken   "gymnasion" = en offentlig övningsplats för ungdomens fysiska fostran.

I Sverige är i modern tid ordet "gymnasium" en beteckning för en skola som följer på grundskolan. Att tala om en "gymnasieskola" uppfattas därför av många som "kaka på kaka" och är därför inte ett helt bra ordval.

Sedan ett och ett halvt år sedan har han lett arbetet ...
Varför denna dubblering av ordet sedan? Skriv:
Sedan ett och ett halvt år har han lett arbetet ...

TILLBAKA

---

DEN SVÅRA ACCENTEN

Alltför ofta får man i prisangivelser se   á-pris  i stället för det rätta    à-pris

Var noga med att luta accenttecknet åt rätt håll!
Använd alltså grav accent i à-pris, inte akut accent, á-pris.

---

TILLBAKA

KOMMATERING

Förr i tiden tillämpade man satskommatering. Vid gränsen mellan två fullständiga satser satte man ett komma.

Ex: ”Jag tror, att det blir fint väder.”

I dag tillämpas tydlighetskommatering . Enligt det synsättet behövs inget komma i exemplet ovan. Ordet ”att” signalerar att det kommer en ny sats. Däremot rekommenderas ett komma om bisatsen kommer först i meningen: ”När vi kom hem, såg vi att...”

Regel nr 1:
Komma sätts mellan självständiga satser (båda med subjekt och predikat) i samma mening. Denna regel är inget annat än det gamla påbudet om satskommatering. Regeln bör lämpligen fortsätta att gälla i långa meningar.

Ex: ”Han hade ingen möjlighet att vända sig till högre instans, eftersom han saknad bevis för de omständigheter han ville åberopa.

Regel nr 2:
Komma sätts runt parentetiska inskjutanden, både före och efter. Meningen ska kunna läsas utan den inskjutna satsen eller frasen.

Ex:: (där det inskjutna markerats med kursiv stil) ”Det är inte, det vill jag särskilt understryka , utrett att han gjort sig skyldig till ett brott”.
”Norra delen av Sibirien, framför allt området kring Lenaflodens mynning, hör till de kallaste trakterna på jorden.”
”Finlands störste skald, Runeberg, föddes 1804”.
”Han kommer, tror jag, nästa lördag.”

Regel nr 3:
Komma sätts vid uppräkning när bindeord (och, eller, men) saknas. Observera att komma alltså inte sätts ut då bindeord används..

Ex: ”Det blev en långsam, tråkig färd.”
”Frukten kan stekas, kokas eller ätas rå.”
”Tjuven hade lagt beslag på smycken, kontanter, mobiltelefoner och en dator.”
”Hans åsikt var att mötet skulle fastställa årsavgiften till hundra kronor, att frågan om ny lokal skulle skjutas på framtiden och att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.”

Regel nr 4:
Komma sätts vid diverse fristående fraser och vid vissa uttryck (dels…dels, ju…desto, än…än , bl.a., t.ex.)”
Ex: ”Han hade dels fått mycket stryk som liten, dels haft det besvärligt i skola och arbetsliv”
”Ju mer du trilskas , desto längre får du vänta.”

Iakttagelser och synpunkter
När jag gick i realskolan och på gymnasium var det krav på korrekt kommatering. Det hände att en uppsats kunde få lågt betyg, till och med bli underkänd, om antalet kommateringsfel var stort.

Jag har uppfattat det som att man i dag kommenterar efter tycke och smak, nästan i alla fall. En god regel är i alla fall att man sätter ut kommatecken där det behövs för att underlätta läsarnas förståelse av det skrivna.

Kommateringen kan framhäva betydelseskillnad, vilket följande två exempel visar.
”Vid vårt sammanträffande talade vi om att hamnen borde utvidgas”
”Vid vårt sammanträffande talade han om, att hamnen skulle utvidgas”

STAVNING

En del ord kan vi uppleva som svårstavade och alla har vi väl ett eller annat ord som vi brukar misslyckas med. Därför är det inte så dumt att ha en bra ordlista till hands, t ex SAOL (Svenska Akademiens Ordlista)

Jag har här samlat några ord som jag rätt ofta finner vara felstavade.

	Rätt		Fel
	abonnemang		abbonemang
	arbetsam		arbetssam
	annullera		annulera
	bröllop		brölopp
	dubblett		dublett
	döma		dömma
	förstås (naturligtvis)		förståss
	kalops		kalopps
	kassett		kasett
	lasarett		lassaret
	majonnäs		majonäs
	medicin		medecin
	missil		misil
	pollett		polett
	repetition		repitition
	terrass		terass

TILLBAKA eller    

Klicka för ännu fler exempel

startsidan >   innehållsförteckningen >   Ord, Poesi, Prosa